Angelica Loskog beviljas 3 miljoner för forskning för att stärka CAR-T-celler
Barncancerfonden har beslutat att dela ut 150 miljoner i anslag till barncancerforskning. Medlen går till forskare som kan skapa kraft och kontinuitet i forskningen om barncancer. Angelica Loskog vid Uppsala universitet tilldelas 3 000 000 kronor under tre år för hennes forskning kring immunstimulerande genterapi för att stärka CAR-T-celler.
Vilken inriktning har din forskning och vad är det du forskar på just nu?
Jag forskar på hur man får kroppens eget immunförsvar att attackera och döda cancerceller – det som kallas för cancerimmunterapi. Jag har två olika spår som börjar gå in i varandra.
Mitt ena spår handlar om hur man genetiskt modifierar tumörer i kroppen genom att injicera genterapi, med mänskliga gener för immunstimulerande ämnen, direkt in i tumören. Tumören börjar då själv uttrycka immunstimulerande signaler som får immunförsvaret att komma dit och bekämpa den.
Det andra spåret rör CAR-T-celler, vilka framställs av kroppens egna T-celler. Jag tar T-celler från patienters blodprov och modifierar dem genetiskt i odlingsskålar för att de ska bli starkare och bättre kunna känna igen tumörceller, de kallas då CAR-T-celler.
De två spåren i min forskning börjar gå ihop på så vis att jag först kan injicera genterapin i tumören vilket gör den väldigt immunogen, inflammerad och mottaglig. Om man sedan ger CAR-T-celler i den miljön är tesen att dessa ska överleva ännu bättre i cancerpatienten och på så vis kunna slå ut tumörerna bättre så att vi får fler långtidsöverlevare.
Vad innebär det att du nu blivit tilldelad medel från Barncancerfonden? Vad kommer ni att kunna göra nu som ni inte kunnat utan dessa medel?
Tack vare att jag blivit beviljad medel från Barncancerfonden får jag chansen att fortsätta att titta på hur jag kan kombinera de här två terapierna. Vi kan komma närmare en klinisk prövning samt kunna ha en anställd som jobbar med detta.
En av de sakerna jag hoppas få göra är att titta på vilka mänskliga immunstimulerande gener som är allra bäst att sätta in i tumören för att få CAR-T-cellerna att fungera så bra som möjligt. Det finns tusentals olika immunstimulerande ämnen i kroppen, så då gäller det att kunna välja ut sådana som passar bra för en viss cancerform och som också passar bra för att ge CAR-T-cellerna den stimulering de behöver.
Vilka genombrott hoppas du på framåt? Vad blir konsekvenserna i förlängningen för de som drabbas?
Jag hoppas att när vi fått göra det här projektet, kommer vi att kunna göra en selektion av en sådan genterapi som man sprutar in i tumörerna som passar med CAR-T-celler så att vi sedan kan planera för att tillverka dem och på sikt få göra en klinisk prövning.
För nya terapier för cancerpatienter behöver man göra kliniska studier. Det tar lång tid innan nya terapier blir godkända och de kan dessutom komma till Sverige senare jämfört med större länder. Genom att göra kliniska studier med nya häftiga terapier så skapar man också en möjlighet att få prova en annan behandling om det konventionellt fungerande inte längre finns som alternativ. Så för mig handlar det mycket om att försöka göra nya terapier tillgängliga och att göra skillnad för cancerpatienter.