Biomarkör kan förbättra behandlingen av Langerhans cellhistiocytos

Genom tidig diagnos och bättre uppföljning av insatt behandling hoppas forskarna kunna minska hjärnskador vid Langerhans cellhistiocytos, en komplikation som drabbar en inte obetydlig del av de sjuka barnen. Nu visar två studier på att mätning av biomarkörer kan vara ett sätt.

Varje år insjuknar 10–15 barn i Langerhans cellhistiocytos, LCH, i Sverige. Sjukdomen är något vanligare hos pojkar. LCH innebär att onkogena mutationer påverkar vissa vita blodkroppar (Langerhanska celler) vilket leder till att inflammatoriska cellklumpar uppstår som kan återfinnas i till exempel skelett, hud, hjärna, lungor, lever, mjälte, benmärg och lymfkörtlar.  LCH är inte en cancersjukdom, men behandlingen liknar på många sätt behandlingen av cancer och den sköts också ofta av eller i samråd med barncancerläkare. LCH drabbar främst barn under 10 år och den vanligaste behandlingen är kortison och cytostatika.  

Sena komplikationer 

Patienter med LCH riskerar att utveckla sena komplikationer av sjukdomen och den mest fruktade är neurodegeneration, det vill säga kognitiva och/eller motoriska svårigheter som i olika grad påverkar livskvaliteten. En svensk studie har tidigare visat att ca 25 procent av alla barn med LCH vid magnetröntgen uppvisar förändringar i hjärnan som sannolikt tyder på olika grad av neurodegeneration, men alla barn visar inte symtom på detta.  

Nu har en grupp svenska forskare, med stöd bland annat från Barncancerfonden, nyligen presenterat två studier om hur en biomarkör, neurofilament light (NFL), som kan tyda på sjukdomsaktivitet i hjärnan, kan användas för att tidigt identifiera barn drabbade av LCH i hjärnan och dessutom följa utvecklingen av hjärnskador. Målet är att genom förbättrad diagnostik och behandling minska de skador som sjukdomen ger upphov till.  

Minska hjärnskador 

Jan-Inge Henter, professor vid avdelningen för barnonkologi vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, hoppas att tidig upptäckt med hjälp av biomarkörer ska kunna minska de hjärnskador som LCH orsakar. 

–  Vi vet att vid LCH så utvecklas skadorna på hjärnan ofta långsamt. Det gör att det ofta är svårt att lägga märke till utvecklingen innan tämligen omfattande hjärnskador uppstått. Det vi såg i vår första studie var att analys av NFL i ryggmärgsvätskan hos barn med LCH tycks kunna påvisa en pågående hjärnskada mycket tidigt.  

–  Vår förhoppning är nu att vi genom tidigt insatt behandling ska kunna minska förekomsten av hjärnskador. Det är dock ännu alltför tidigt att avgöra hur effektiv sådan behandling kan bli.     

Kan blodprov ersätta ryggmärgsprov 

Biomarkören NFL mäts idag genom att man gör en så kallad lumbalpunktion och analyserar ryggmärgsvätska. En undersökning som kan vara skrämmande för barn och orsaka huvudvärk efteråt. En förhoppning är att det skulle gå att mäta NFL i ett vanligt blodprov och Jan-Inge Henter berättar att de i ytterligare en studie visat att det kan vara möjligt. 

–  Vi ser att det kanske kan bli möjligt att screena för pågående hjärnskada genom ett vanligt blodprov. Men innan vi vet detta säkert behöver vi analysera NFL i prov från blod och ryggmärgsvätska tagna samtidigt hos fler barn.  

Förbättra pågående behandling 

I en studie på fem barn från Norden har forskarna också undersökt om biomarkören kan underlätta analysen av pågående behandling, att man kan se och utvärdera effekten. 

–  Vi har behandlat barnen med så kallade MAPK-hämmare och vi lyckades då minska nivåerna av NFL hos samtliga de fem barn som ingick i studien. Vi hoppas att detta innebär att vi på sikt minskar risken för hjärnskador hos dessa barn, och framöver också på andra barn. Men det är ännu inte säkerställt, konstaterar Jan-Inge Henter. 

Biomarkörer del av precisionsmedicin 

Sökandet efter biomarkörer för att förebygga eller mildra sjukdomar är en viktig del av det som kallas precisionsmedicin. Förhoppningen är att framtagandet av biomarkörpaneler som hälso- och sjukvården kan använda ska bidra just till tidig upptäckt av sjukdom och skarpare diagnostik. 

Jan-Inge Henter hoppas att deras resultat ska kunna appliceras inom många andra områden inom barnonkologin.  

–  Inom barnonkologin arbetas det intensivt med att försöka hitta behandlingar och metoder som kan minska så kallade sena komplikationer. Ett sätt är att behandla tumörerna på ett sådant sätt att vi skadar barnen så lite som möjligt under själva behandlingen. Både tidig diagnos och mer skräddarsydda behandlingar således är viktiga steg mot det målet.