Emma Tham beviljas 3 miljoner för forskning för förbättrad diagnostik och uppföljning av barn med cancer

Barncancerfonden har beslutat att dela ut 150 miljoner i anslag till barncancerforskning. Medlen går till forskare som kan skapa kraft och kontinuitet i forskningen om barncancer. Emma Tham vid Karolinska Institutet tilldelas 3 000 000 kronor under tre år för hennes forskning kring att testa cellfritt tumör DNA (vätskebiopsi) för förbättrad diagnostik och uppföljning av barn med cancer.

Vilken inriktning har din forskning och vad är det du forskar på just nu?

De övergripande målen med min forskning handlar om att förbättra diagnostiken och uppföljningen av barn med cancer, samt att förbättra diagnostiken av barn med ökad risk för cancer för att kunna diagnostisera dem så tidigt som möjligt.

Jag forskar på om cellfritt tumör DNA i ett blodprov eller i ett prov från ryggmärgsvätska skulle kunna vara ett sätt att både diagnostisera och följa cancer hos barn på ett bättre sätt. Det vi specifikt tittar på är de vanligaste sorterna av cancer hos barn - barnleukemi och hjärntumörer. Vi tittar också på andra tumördiagnoser som drabbar barn och ser om den här metoden skulle kunna vara till nytta där.

Vad innebär det att du nu blivit tilldelad medel från Barncancerfonden? Vad kommer ni att kunna göra nu som ni inte kunnat utan dessa medel?

Att jag beviljats medel från Barncancerfonden innebär att jag kan fortsätta min forskning. Att starta upp ett projekt tar lång tid, men nu är vi redo att satsa för att nå nästa nivå. Med dessa medel kommer jag även kunna engagera fler i projektet för att driva det framåt.

Vi har börjat med en pilotstudie på barn med leukemi för att se hur vi skulle kunna vidareutveckla tekniken. Vi ser att barn med leukemi har väldigt höga nivåer av cellfritt DNA när de diagnostiseras, och vi kan följa det på ett väldigt bra sätt. Med en väldigt känslig och riktad metod kan vi se att deras nivåer av cellfritt DNA sjunker under behandling och sedan ökar när de får återfall. Det verkar vara ett väldigt känsligt mått på tumörbörda och också en prognostisk markör som är värd att utveckla vidare.

En del barn föds med en ökad risk för cancer. Ibland kan de erbjudas kontroller med exempelvis ultraljud men i andra fall finns inga bra kontrollprogram att erbjuda. Vi önskar undersöka om en bredare screeningmetod för att leta efter cancerförändringar i blodet kan vara ett komplement till klinisk uppföljning för att hjälpa till att upptäcka eventuell utveckling av tumörer hos dessa barn.

Vilka genombrott hoppas du på framåt? Vad blir konsekvenserna i förlängningen för de som drabbas?

Vi hoppas att analys av cellfritt DNA på sikt kan ersätta mer invasiv provtagning med benmärgsbiopsier i uppföljning av barn med leukemi. För att kunna uttala oss om det måste vi upprepa undersökningarna på många fler patienter. Vi har visat att vi kan göra det här, att det fungerar väldigt bra och att det har stor potential. Så en av sakerna jag vill göra är att utvidga till 100 patienter för då kan vi börja uttala oss om att det faktiskt har en klinisk betydelse. Men då måste vi visa att analysen för blodprov är lika bra som benmärgsbiopsier när det gäller känsligheten för att upptäcka eventuella leukemiceller.

För hjärntumörer är min förhoppning att man i vissa fall skulle kunna hitta viktiga genetiska förändringar i ryggmärgsvätska som kan bidra till att ställa diagnos. Då kanske vissa barn kunde slippa ta ett vävnadsprov från hjärnan. 

Om man behandlar hjärntumörer med strålbehandling kan det vara svårt att genom bilddiagnostik skilja på en kvarvarande tumör och ärrvävnad, kanske kan cellfritt DNA hjälpa oss att avgöra behandlingseffekt på hjärntumörer. Detta kommer vi att studera på barn där flera prover för cellfritt DNA tas under behandling.