Enkelt blodprov ska optimera behandlingen av sarkom – och förvarna om återfall
Genom att analysera tumör-DNA i blodet hos barn med sarkom ska man kunna övervaka barnens behandling och se om den är för tuff eller för mild. På så sätt kan man minska sena komplikationer och rädda liv. Anders Ståhlberg vid Göteborgs universitet får ett projektanslag från Barncancerfonden för att utveckla metoden.
Sarkom är cancer i mjukdelar och skelett och utgör cirka en tiondel av alla barncancerdiagnoser. Behandlingen är tuff och långvarig och innefattar oftast en kombination av kirurgi, cytostatika och strålbehandlingar.
Många barn drabbas av svåra biverkningar och sena komplikationer till följd av de tuffa behandlingarna. Därför försöker forskarna hitta sätt att bättre kunna individanpassa behandlingarna efter varje patient, så att behandlingen ligger på precis rätt nivå. Men idag saknas enkla och känsliga metoder för att mäta hur effektiv en behandling är, eller om en cancer har återkommit.
– En lösning är att mäta mängden av det tumör-DNA som läcker ut i blodet när cancerceller dör, och på så sätt få en uppskattning av mängden cancerceller i kroppen, säger Anders Ståhlberg, docent och adjungerad lektor vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Tagit fram mätmetoden
Anders Ståhlberg har tidigare fått anslag från Barncancerfonden för ett projekt där han utvecklade själva mätmetoden som möjliggör detektion av enstaka molekyler av tumör-DNA i blod. Han har också visat att metoden fungerar för patienter med barnsarkom.
Nu får han ett projektanslag från Barncancerfonden för att undersöka om det går att använda sådana här blodanalyser från barn med sarkom som underlag för kliniska beslut i deras behandling.
– Dels handlar det om att tidigt kunna se om någon får ett återfall. Hittar man tumör-DNA i blodet så vet man att tumören är tillbaka. Dels handlar det också om att kunna följa upp och utvärdera hur effektiva olika behandlingar är. Man får ett kvitto direkt på hur behandlingen går när man ser hur hög koncentrationen är i blodet.
Att läkarna noggrannare kan följa hur behandlingen går gör att de kan undvika att över- eller underbehandla barnet, vilket minskar risken för sena komplikationer och gör att man snabbare upptäcker om en behandling inte fungerar. Det finns också fler fördelar:
– En röntgen ger ju inte molekylär information om tumören och hur den har svarat på behandlingen, som blodprovet gör. Att ta ett blodprov är dessutom enklare än andra metoder för att analysera tumören. På längre sikt kanske blodprovet ersätter vissa röntgenundersökningar vilket skulle vara resurseffektivt.
Fungerar på alla sorters cancer
På tre års sikt räknar Anders och hans forskargrupp med att ha svaret på om analyser av cirkulerande tumör-DNA hos barn drabbade av sarkom kan underlätta behandlingen av patienterna. De hoppas även på att metoden för att analysera cirkulerande tumör-DNA i blodprov kan anpassas till andra barncancerformer.
– Det här är en generisk metod, den fungerar på andra cancertyper, både hos barn och hos vuxna.
Vad betyder finansieringen från Barncancerfonden?
– Den är jätteviktig. Vi tror mycket på det här, det kommer att göra stor nytta i all cancervård och ha en stor betydelse i den kliniska verksamheten. Att vi får fortsätta att utveckla denna metod gör att Sverige kommer att ligga i internationell framkant på detta område. Svenska patienter kommer därmed att få tillgång till den senaste cancerdiagnostiken först. Och det betyder att färre barn kommer att under- och överbehandlas för sarkom.
Anders Ståhlberg, Göteborgs universitet, har fått ett projektanslag från Barncancerfonden, ”Behandlingsmonitorering av pediatriska sarkom via analys av cirkulerande tumör-DNA”, 2 miljoner under 2 år.
Han har också finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Cancerfonden, Vetenskapsrådet samt Vinnova.