Han vill att cancerdrabbade pojkar ska kunna få barn i framtiden
Strålning och cytostatika kan påverka förmågan att få barn efter en cancerbehandling. Ännu svårare är det om man själv var barn när man fick behandlingen. Barncancerfonden finansierar sedan tidigare flera projekt om fertilitet efter barncancer – nu är även en forskartjänst tillsatt.
Nu är Barncancerfondens tjänsteutlysning klar. En av dem som får en sexårig forskartjänst finansierad är Jan-Bernd Stukenborg, doktor i medicinsk vetenskap och senior forskare vid institutionen för barn och kvinnors hälsa vid Karolinska institutet. Han mission är att lyckas hitta stamcellsbaserade strategier för att återskapa förmågan att få barn, hos män som behandlats för barncancer.
- Jag och min forskningsgrupp är så oerhört glada för det här. Det innebär ett hopp för drabbade som riskerar att inte få barn i framtiden. Det gör att vi kan fortsätta vårt arbete tillsammans med våra samarbetspartners för att försöka skapa en möjlighet för de här patienterna senare i livet. Vi är fortfarande i en tidig fas av arbetet och har inga kliniska lösningar klara men vi är förhoppningsfulla om att det kommer att förändras.
När en pojke som inte uppnått puberteten behöver behandlas med strålning och cytostatika är risken stor att han får problem med sin fertilitet i framtiden. Har han uppnått pubertet går det att lämna ett spermaprov för nedfrysning för att i framtiden kunna ha chans att bli pappa. Men innan dess finns ingen möjlighet eftersom testiklarna ännu inte börjat producera färdigutvecklade könsceller, spermier, istället finns endast omogna förstadier, stamceller.
Forskarna har lyckats med att odla på testikelvävnad från neonatala möss, grisar och får, och så småningom få fram spermier.
- Men med människor går det ännu inte. Det beror på att människors och djurs spermieutveckling skiljer sig markant. Vi forskar därför intensivt på hur vi ska få stamcellerna hos människor att mogna, säger Jan-Bernd Stukenborg.
Han är gruppledare för forskningsgruppen Nordfertil. Nordfertil är en gemensam insats i av forskare i nordiska och baltiska länder för att skapa ett nätverk av spetskompetens, som arbetar för att bevara framtida fertilitet och hormonella funktioner hos unga pojkar med störningar i testikelfunktionen eller som ska få behandling som påverkar testikelfunktionen.
En viktig del av Nordfertils arbete är att låta ta ett vävnadsprov på en av testiklarna hos barn innan en troligtvis funktionshotande behandling inleds. Idag har de testikelvävnad från över 56 barn mellan åtta månader och 16 år.
Just nu kan vi inte göra någonting på de här proverna, mer än att forska på dem, men förhoppningen är ju att vi ska kunna transplantera tillbaka vävnad, eller ta fram in vitro (i provrör) producerade spermier från cellerna i framtiden.
Forskningen går just nu ut på att försöka ta reda på hur de omogna stamcellerna mognar till könsceller. Könsstamcellerna sitter fästa på en stamscellsnisch, ett område av en vävnad som ger ett specifikt mikroklimat, med hjälp av proteiner som heter laminer. Laminerna är viktiga för att cellen ska överleva och kunna utvecklas.
- Men i våra odlingar ser vi att de här laminerna försvinner av någon anledning och att könscellerna därefter dör, en efter en. Nu måste vi börja med att ta reda på varför laminerna försvinner. Samtidigt försöker vi studera och lära oss mer om den långa processen hur könstamceller utvecklas och blir till mogna könsceller, det är ett komplext system.
Men trots att det viktiga genombrottet låtit vänta på sig är Jan-Bernd Stukenborg hoppfull.
- Vi kommer att lösa detta. Kanske om en vecka, kanske om många år. Men jag är helt säker på att vi kommer att lösa gåtan.
Vad betyder finansieringen från Barncancerfonden?
- Vi har ju arbetat hårt med detta i många år och har kommit flera steg på vägen, men är som sagt inte framme. Därför känns det väldigt bra att det finns ett förtroende för vår forskning och för gruppen och att Barncancerfonden tycker att vi gör något viktigt och att det är värt att fortsätta att investera i vår forskning. Vi är otroligt glada.
Jan-Bernd Stukenborg har tidigare haft en fyraårig tjänst som forskarassistent inom samma projekt.
Fertilitet och sexuell hälsa efter barncancer
Många som drabbas av barncancer känner en stark oro över att sjukdomen och behandlingen ska påverka deras möjligheter att få barn i framtiden. Ny forskning visar att riskerna inte är riktigt lika stora som man tidigare trott. Det tycks snarare vara psykosociala faktorer som avgör om barncanceröverlevare bildar familj som vuxna.
Läs mer