Lovande läkemedelsbehandling för ponsgliom

Forskare har hittat en ny potentiellt revolutionerande läkemedelsbehandling för ponsgliom, en aggressiv tumör i hjärnstammen som det idag inte finns något bot mot.

Varje år diagnostiseras 8–10 barn i Sverige med den obotliga hjärntumören ponsgliom, DIPG (Diffuse Intrinsic Pontine Glioma). Det finns inga effektiva behandlingar och alla barn dör av sjukdomen, vanligtvis inom ett år efter diagnos.

I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications har forskare i djurstudier och i världens första 3D-modeller av tumören hittat en läkemedelskombination som är ”otroligt effektiv för att utrota cancercellerna”, säger forskaren och barnonkologen David Ziegler från Children’s Cancer Institute och Sydney Children’s hospital i ett pressmeddelande från Childrens Cancer Institute. 

I försök med möss såg forskarna att läkemedelskombinationen ledde till att två tredjedelar av mössen överlevde och att den helt stoppade tillväxten av den mycket aggressiva tumörformen hos mössen.

Mycket lovande kombination

Det är den mest effektiva behandlingen som någonsin testats i laboratoriemodeller av ponsgliom. Behandlingen består av två läkemedel, difluormetylornitin (DFMO), ett etablerat läkemedel, och AMXT 1501, ett läkemedel under utveckling.

DFMO får alltmer uppmärksamhet som en behandling för svårkontrollerade cancerformer som neuroblastom, en annan aggressiv barncancer, samt kolorektal cancer hos vuxna. DFMO fungerar genom att rikta in sig på polyaminvägen - en viktig mekanism som gör att tumörceller kan växa.

Nu har forskarna för första gången visat att polyaminvägen är avgörande för tillväxten av DIPG-celler. Ziegler och hans team utvecklade Australiens första forskningsprogram för ponsgliom genom att använda donerade tumörceller från barn som har gått bort i sjukdomen.

Ur dessa skapade forskarna laboratoriemodeller av tumören för att testa nya läkemedel. Modellerna har visat att ponsgliom kan undvika effekten av DFMO genom att pumpa polyaminer in i tumören, vilket gör att den kan fortsätta växa trots behandlingen. Men nu har forskarna gjort den banbrytande upptäckten att behandling med ett nytt utvecklingsläkemedel, AMXT 1501, potentiellt blockerar transporten av polyaminer till DIPG-cancercellen.

Det leder till att tumörcellerna åter påverkas av DFMO och leder till ”ett spektakulärt resultat i djurmodeller med en signifikant ökad överlevnad och minimal toxicitet (biverkningar)”.

En av nycklarna till att forskarna kunnat göra de här upptäckterna är att Childrens Cancer Institute startade en tumördatabas för ponsgliom 2011.

– Sedan vi etablerade tumörbanken har vi kunnat odla den här mycket aggressiva cancern i våra laboratorier, vilket gjort det möjligt för oss att undersöka hundratals läkemedel för att hitta de som är mest effektiva för att döda cancercellerna. Tack vare den här resursen har vi kunnat upptäcka vad vi hoppas kommer att bli den första effektiva behandlingen för ponsgliom, säger David Ziegler.

Studier på både barn och vuxna

Kombinationen av läkemedel testas redan nu i tidiga studier på vuxencancer. Kliniska prövningar på barn planeras starta under året, ledd av Children’s Cancer Insitute och Kids Cancer Center vid Sydney Children's Hospital.

Klas Blomgren, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet forskar också om ponsgliom.  Han hoppas att svenska barn så småningom ska kunna inkluderas i de kliniska studierna.

– Det vore en spännande möjlighet, främst om upplägget tillåter studiecentrum i flera olika länder. Att resa fram och tillbaka till Australien för kontroller vore komplicerat.

Klas Blomgren anser att denna nya studie  är begåvat utformad, med tanke på att forskarna dels använder en kombination av läkemedel, dels använder både 3D-modeller och djurmodeller, vilket stärker resultaten avsevärt.

Klas Blomgren är ansvarig läkare i den ITCC-intitierade läkemedelsstudien BIOMEDE, som syftar till att öka kunskapen om och förbättra behandlingen av ponsgliom. Inom BIOMEDE tas biopsier på hjärntumören som sedan analyseras med bland annat genomsekvensering.

Hur viktiga är biopsier och tumörbanker för forskningen?

– Att man överhuvudtaget tar biopsier numera, på ett säkert sätt, och bygger tumörbanker, har inneburit ett genombrott för forskningen. Vi vet numera att ponsgliom sinsemellan är mycket olika, med olika prognos, vilket möjliggör framtida skräddarsydda behandlingar för olika ponsgliom.

Det gör att det går att utesluta andra tumörer som på röntgen ser ut som ponsgliom men egentligen är något annat. Ocj det i sin tur gör att forskarna kan utesluta irrelevanta resultat och nå viktiga slutsatser om just ponsgliom.

Här kan du läsa studien Dual targeting of polyamine synthesis and uptake in diffuse intrinsic pontine gliomas.

Så vill de bota den obotliga hjärntumören

I snitt drabbas åtta svenska barn av ponsgliom varje år – och i dag saknas bot för den aggressiva hjärntumören. Genom ett europeiskt samarbetsprojekt hoppas forskarna hitta läkemedel som kan hjälpa några av barnen. Svenska neurokirurgen Ulrika Sandvik har varit på kurs i Frankrike inför det svenska inträdet i studien

Läs mer

Det fanns ingen bot för Klara

Familjen Öhlund fick inte bara veta att dottern och systern Klara drabbats av cancer. De fick även besked om att hoppet var ute. Deras elvaåring hade fått den ännu obotliga cancerformen ponsgliom. - Det behövs mer forskning även om ovanliga cancerformer, säger mamman Lena Öhlund

Läs mer