Forskning stärks när fler patienter får ny behandling mot leukemi

I ett nordiskt pilotprojekt får nu barn som drabbas av akut lymfatisk leukemi, ALL, behandling med ett nytt protokoll – och under 2020 ansluter fler europeiska länder till jätteprojektet ALLTogether. Det innebär att viktig forskning snart kan inledas

14 länder i Europa har enats om ett gemensamt behandlingsprotokoll för barn med akut lymfatisk leukemi, ALL. Förutom mer enhetlig behandling blir protokollet, som samlar cirka 1400 barn varje år, också grunden för en experimentell forskningsstudie.

− Fler patienter innebär att vi får ett bättre statistiskt underlag för att genomföra och utvärdera studien, säger forskaren och barnonkologen Mats Heyman som är medicinskt ansvarig för ALLTogether.

Barncancerfonden har under många år bidragit med finansiering för att bygga upp den gemensamma struktur som behövs för att samla in patientdata, registrera behandlingsresultat och koordinera de kommande kliniska prövningarna. Nu får projektet ytterligare anslag.

− Det är roligt att vi har kunnat enas i Europa men ingenting hade varit möjligt om vi inte från början haft stöd från Barncancerfonden. Det har varit viktigt och fortsätter att vara det för att vi ska kunna genomföra det här, säger Mats Heyman.

Det nya behandlingsprotokollet har redan startat som ett pilotprojekt i fem länder, däribland Sverige. Övriga länder i samarbetet ansluter successivt under 2020, då också forskningsdelen i protokollet inleds.

Den nya behandlingen innebär en ny indelning av patienterna baserat på risken för återfall.

− Det vi ska göra för att hitta på nya behandlingar är inte marginellt, men det viktigaste är att förbättra diagnostiken och att patienterna får rätt behandling efter rätt riskgrupp, säger Mats Heyman.

Förändringen innebär att mer än hälften av barnen som insjuknar i ALL nu får något färre cytostatikadoser på sjukhus.

− Behandlingen är nödvändigtvis inte mildare men det innebär mer tid hemma och mindre på sjukhus. Det har ett värde i sig.

I det nya protokollet minskar också andelen patienter med högriskbehandling från 15 till 3 procent.

− Högriskbehandlingen är både biverkningsbenägen och riskabel. Kan vi minska andelen patienter som får den är det en uppenbar vinst.

Alla deltagande länder har fått godkännande från respektive läkemedelsverk att starta den experimentella delen av projektet som nu förbereds. Forskningsstudien, som består av flera delar, syftar till att öka överlevnaden i sjukdomen men också minska biverkningarna av behandlingen.

En randomiserad studie ska exempelvis undersöka om det går att lägga till ett nytt målsökande läkemedel för en grupp med högre risk för återfall. Två andra delstudier ska testa om det går att ta bort mediciner som kan ge svåra biverkningar från standardbehandlingen.

− Vi tänker att det finns patienter som är överbehandlade och som vi vill behandla mindre intensivt eller ge mindre giftiga läkemedel, säger Mats Heyman.

Mats Heyman, Karolinska universitetssjukhuset, kliniskt projektanslag, "ALLTogether, europeisk klinisk behandlingsstudie för akut lymfatisk leukemi hos vuxna och barn", 4 miljoner i ett år.