Ny teknik ska göra MR-undersökning enklare för barn

Ett viktigt verktyg för barncancervården är den så kallade MR-kameran, som bland annat används för att diagnosticera hjärntumörer. I dag behöver barn oftast sövas för att en MR-undersökning ska kunna genomföras, något som innebär mer oro för både barn och föräldrar. Men i ett för Sverige unikt projekt utvecklas nu ny teknik som innebär att sövning inte längre är nödvändig.

Varje år gör Barncancerfonden en specifik utlysning för forskning där fokus ligger på innovationer som ska förbättra både vård och omhändertagande av cancerdrabbade barn. Ett av de forskningsprojekt som nyligen fått pengar i den så kallade medicintekniska utlysningen handlar om utveckling av ny teknik för MR-undersökning, något som framför allt används vid diagnosticering och uppföljning av CNS-tumörer, det vill säga tumörer i hjärna och ryggmärg.  

Barn behöver vanligtvis sövas 

MR står för magnetresonans, och enkelt beskrivet går undersökningen till så att elektromagnetisk strålning används för att rita upp en tredimensionell bild av den del av kroppen som undersöks. MR-kamera kan därigenom ge mer detaljerad information om till exempel en tumörs storlek och exakt placering.  

– Man kan säga att maskinen gör ett slags magnetiskt fingeravtryck av kroppens inre, förklarar Stefan Skare, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet och ansvarig för projektet.  

För att få ut användbara bilder från en MR-undersökning krävs att patienten ligger helt stilla under den tid som kartläggningen görs, vilket kan ta lång tid om många olika bildserier behöver tas. I barncancervården görs därför denna undersökning oftast med sövning, vilket kräver extra tid och resurser av vården. Sövning innebär också en liten risk för komplikationer, viket ofta leder till oro och obehag hos både barnet och föräldrarna.  

Korrigerar för rörelse 

Men Stefan Skares forskargrupp håller nu på att hitta en lösning som innebär att barnet kan fortsätta vara vaket under tiden som MR-kameran tar bilder. De har utvecklat en liten apparat, ungefär lika stor som en tändsticksask, som sätts på patientens panna. Apparaten, som kallas WRAD, registrerar de rörelser som patienten gör under undersökningen och skickar vidare informationen i realtid. Därigenom kan systemet korrigera för rörelsen och ändå få fram korrekta och skarpa bilder.  

– Många barncancerpatienter undersöks återkommande med MR, så dessa barn kan potentiellt slippa många narkostillfällen och få snabbare undersökningar med hjälp av den här tekniken, berättar Stefan Skare. 

Många års forskning bakom  

Han sitter i ett litet kontrollrum framför ett antal skärmar tillsammans med sitt team. Bakom glasrutorna i rummet bredvid finns den stora MR-kameran där undersökningen görs. Det starka magnetfältet gör att inga klockor, smycken eller föremål av metall får tas med in i undersökningsrummet.  

På den fasta britsen som förs in i den tunnelliknande MR-kameran ligger en av Stefans kollegor för att agera testperson. Bildtagningen startar och sedan dyker bilder av kroppen upp på en av skärmarna.  

– Förutom att ta fram själva hårdvaran, alltså den lilla apparaten, har vi också utvecklat egen mjukvara som tolkar informationen och ser till att bilderna blir korrekta, säger Stefan Skare. 

Att ta fram den här nya tekniken har tagit forskargruppen många år. Från början låg fokus på vuxna, men en mindre studie har nyligen gjorts på vakna barn och då främst fall där det funnits misstanke om andra typer av sjukdomar, till exempel epilepsi.  

– Vi har fått väldigt bra resultat, hela 93 procent av de MR-undersökningar som vi utfört på barn blev diagnostiskt godkända av röntgenläkare och kunde användas för att sätta diagnos, säger Stefan Skare. 

Barncancer är nästa steg 

Nästa steg för forskningsprojektet är att ytterligare utveckla tekniken så att den även ska kunna användas på barn med cancer.  

För detta behöver en ny version av WRAD-apparaten tas fram. Även mjukvaran som processar informationen från MR-kameran behöver programmeras om för att kunna ta fram bilder som håller för diagnosticering av framför allt hjärntumörer men också andra CSN-tumörer där även ryggen behöver inkluderas i undersökningen. 

– Det viktigaste är inte att kunna ta fram de mest högupplösta bilderna som går, utan att utveckla en metod som ger robusta MR-bilder för att läkare ska kunna ställa diagnos och att patienten ska må så bra som möjligt under tiden.  

Meningsfull forskning 

För Stefan Skare har arbetet med barn inneburit en stor omställning, och även en förnyad motivation i sitt arbete som forskare.  

– Från början var forskningen i sig en stor drivkraft för mig, men ju mer jag jobbar med barn desto mer har det blivit en drivkraft att vilja bidra till att barnet ska få en bättre upplevelse och kortare undersökningstid. Det finns också ett moraliskt perspektiv att ta hänsyn till, om det är rätt att använda narkos för att få barnet att ligga still. Jag hoppas att vår forskning leder till att det inte ska behövas i framtiden när det gäller hjärn-MR.  

Det stöd som projektet nu fått av Barncancerfonden har inneburit mycket för forskargruppen. Inte minst eftersom den civilingenjör, Adam Van Niekerk, som utvecklat apparaten har fått sin tjänst finansierad av Barncancerfonden.  

– Utan det stödet hade vi inte kunnat ha Adam kvar här – och han är den enda person i hela världen som tagit fram denna typ av teknik, säger Stefan. 

Delar med sig av kunskapen 

Än så länge finns den här tekniken endast tillgänglig på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, och än så länge endast för forskning. Det beror dels på att olika sjukhus har olika modeller av MR-kameror, dels på snåriga juridiska regler för medicinisk teknik. 

Gruppens programvara för MR-bildtagning har delats till andra sjukhus i Sverige och internationellt, men då inom ramen för forskning. Dessutom delar gruppen mycket av den källkod för MR-bildtagning som används i projektet med andra forskare internationellt.