155,6 miljoner att söka hos Barncancerfonden
Under september infaller sista ansökningsdag för flera av Barncancerfondens anslag. Mariette Nordzell, forskningssamordnare, berättar hur det går till när forskare söker pengar från Barncancerfonden och ger tips om vad de ska tänka på.
Nu börjar det dra ihop sig till sista ansökningsdag i många av Barncancerfondens utlysningar, bland annat projektanslag, implementeringsanslag och forskar-ST-tjänster. Totalt 155,6 miljoner kronor söker nya ägare i kampen mot att utrota barncancer. Här kan du se alla utlysningar som är öppna.
Om en forskare vill söka pengar från Barncancerfonden så måste hon/han börja med att skapa en användare i ansökningssystemet som heter Alva. I Alva finns alla aktuella utlysningar inom vilka man skapar en ansökan för att söka forskningsmedel för ett forskningsprojekt.
Noggrann och i tid
Mariette Nordzell är forskningssamordnare på Barncancerfonden och har hand om årets ”höstutlysning”, som Barncancerfonden kallar utlysningarna med ett sammanfattande begrepp.
Vad ska man tänka på när man fyller i ansökan för att stå ut i konkurrensen?
- Mycket handlar om att vara noga med det grundläggande. Att läsa utlysningstexten noga, följa instruktionerna och beskriva så tydligt som möjligt vad man vill uppnå med sin forskning. Och såklart så måste ansökan vara relevant för barncancer.
Finns det några särskilda forskningsområden som Barncancerfonden satsar på?
– Förutom grundforskning stimulerar Barncancerfonden klinisk, patientnära, forskning genom särskilda utlysningar, till exempel kliniska projektanslag och kliniska forskarmånader. Men i slutänden är det ansökans kvalitet och relevans för barncancer som är avgörande.
Mariette Nordzell tipsar om att skicka in ansökan i god tid. Det kan bli onödigt svettigt att bli sittande med sin ansökan några minuter innan ansökningen stänger om något skulle strula.
– Faktum är att cirka två tredjedelar av alla ansökningar kommer in under den sista ansökningsdagen! Och det går ju att skicka in fram till klockan 14:00 den sista dagen men det är inget vi rekommenderar, haha.
Forskningsnämnderna tar vid
Vad händer sen då? Efter att ansökningstiden gått ut bedöms ansökningarna om anslag eller forskartjänster av en ansvarig forskningsnämnd. Forskningsnämnderna bedömer ansökningarna utifrån följande kriterier: frågeställning, metodik, kompetens/genomförbarhet, barncancerrelevans samt i förekommande fall den vetenskapliga rapporten. I varje forskningsnämnd sitter en lekmannarepresentant som bevakar att patienter och anhörigas intressen tillgodoses. Nämnderna kan även vid behov få stöd av utlåtanden från externa specialister.
Idag har Barncancerfonden fem forskningsnämnder: tre för biomedicin, en för vårdforskning och psykosocial forskning, samt en för medicinsk teknik. Här kan du läsa mer om dem.
– När de är klara med sitt arbete återstår det allra roligaste – att meddela forskare att de har fått pengar så de kan hjälpa oss vidare i kampen mot att utrota barncancer. Det brukar vi kunna göra någon gång i december, säger Mariette Nordell.
Siffror i korthet
- 3 miljarder kronor har Barncancerfonden delat ut till forskning sedan starten 1982. Det gör Barncancerfonden till den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige.
- 3 gånger om året delar Barncancerfonden ut medel till forskning. Ansökningarna bedöms av Barncancerfondens forskningsnämnder.
- 155.6 miljoner kronor finns att söka i den här utdelningen, som är årets största.
Kuriosa
- Det största anslaget
Barncancerfondens största projektanslag någonsin på 15 miljoner kronor under tre år delades ut till ett projekt som heter ”Införande av nytt arbetssätt för diagnostik, behandling och uppföljning av Barncancerpredisposition”. Det går ut på att kartlägga medfödda genetiska orsaker vid barncancer. Här kan du läsa mer om det. - Det minsta anslaget
Inom höstutlysningen är det minsta projektanslaget på 50 000 kr under ett år. Det var dock 15-20 år sedan Barncancerfonden delade ut så små projektanslag, idag satsar Barncancerfonden i huvudsak på att finansiera större, mer genomgripande projekt, för att åstadkomma mest forskningsnytta för pengarna. - Könsfördelning mellan forskare
Könsfördelningen varierar från år till år och är olika i olika utlysningar. I höstutlysningen 2019 var 49 procent av de sökande kvinnor och 51 procent män. Av det totalt beviljade beloppet om cirka 130 miljoner kronor gick 49,7 procent till kvinnor och 50,3 procent till män.