Hallå där, Susanne Schlisio!

Susanne Schlisio är cancerbiolog vid Karolinska institutet och har finansiering från Barncancerfonden. Hon har tidigare ingått i nobelpristagen Wiliam Kealins forskningsteam.

Susanne Schlisio har arbetat tillsammans med det team som upptäckt hur celler anpassar sig till syretillgång och hur den processen är kopplad till cancer.
Hon var postdoc och del i teamet under fem år mellan 2003 - 2008, och jobbade med just de här frågorna.

Vad forskar du på idag?

– När jag blev självständig flyttade jag till Stockholm och startade mitt labb vid Ludwiginstitutet. Jag fortsatte på samma bana, att forska kring störningar i syreavkänningen. Det har varit huvudsyftet med mitt arbete de senaste elva åren.

Vad betyder finansieringen från Barncancerfondens alla givare för dig?

– Jag har haft anslag hos Barncancerfonden i nästan tio år och det har möjliggjort för mig att följa och utveckla forskningen om hur störningar i syreavkänningen kan leda till cancer. Jag har fokuserat på neuroblastom hos barn. Genom att studera nya syreavkänningsvägar som är defekta vid neuroblastom har vi kunnat identifiera potentiella nya behandlingar.

Vad kommer du själv att få Nobelpriset för?

– Förhoppningsvis kommer min forskning att kunna översättas till individanpassad cancerterapi som fortfarande saknas för neuroblastom. Och att rädda ett barns liv skulle betyda så mycket mer än att vinna Nobelpriset!

Läs mer om Susanne Schlisios forskning här.

Hon kan lösa gåtan bakom aggressiv neuroblastom

Det saknas en gen hos de allra mest aggressiva neuroblastomcellerna som gör att skadade celler inte städas undan, utan riskerar att utvecklas till cancer. Upptäckten är ny och svensk – och den kan leda till bot för en av de mest dödliga formerna av barncancer.

Läs mer