Upptäckt av inaktiv gen kan öppna upp för ny behandlingsmöjlighet av högriskneuroblastom

Neuroblastom är en barncancerform där överlevnaden för barn som diagnosticerats med en högriskvariant fortfarande är låg. Nu har nya forskningsresultat från ett internationellt samarbetsprojekt visat att den relativt okända genen MOXD1 kan ha skyddande egenskaper vid utveckling av sjukdomen. Den lovande upptäckten visar på nya möjligheter att dela in högriskneuroblastom i undergrupper och anpassa behandlingen så att den blir effektivare mot just de tumörceller som är mest aggressiva, menar forskargruppledaren Sofie Mohlin som har lett studien.

Neuroblastom drabbar främst barn under fem år och för den mest aggressiva varianten, som forskargruppen nu synliggör i sin studie, är överlevnaden endast tio procent. Tumörerna uppstår i det sympatiska nervsystemet och växer utanför hjärnan, ofta i binjurarna som är små hormonproducerande körtlar ovanför njurarna. Det gör att symptomen till en början kan vara diffusa med till exempel ont i kroppen eller att barnet känner oro.

Defekta gener styr sjukdomsutvecklingen

De senaste årens framsteg har lett till att man nu delar in neuroblastom i några olika typer beroende på vilka gener som driver på sjukdomen. Till stor del handlar det om att förstå hur man på bästa sätt ska undvika över- eller underbehandling. Den precisionsdiagnostik som nu ingår i svensk barncancervård är ett viktigt hjälpmedel på vägen, men det finns mycket kvar att göra.

-För den typen av neuroblastom som vi tittade på i vår studie verkar tyvärr vissa tumörceller fortsätta att sprida sig trots intensiv behandling med bland annat cytostatika. Vi ville därför undersöka hur vi kan bli bättre på att slå ut just de mest aggressiva cellerna, berättar Sofie Mohlin som är docent vid Lunds universitet.

MOXD1 är en tumörsuppressor i neuroblastom

Sofie Mohlin insåg tidigt i sin forskarkarriär att det krävdes bättre modellsystem för att kunna ta itu med de forskningsfrågor hon ville besvara. Tillsammans med sin forskargrupp har hon därför ägnat mycket tid åt att utveckla lämpliga metoder för att studera enskilda gener och deras betydelse i neuroblastom och sedan jämföra med vanlig fosterutveckling.

-Genom att kartlägga vilka gener som beter sig på ett avvikande sätt i enstaka tumörceller har vi bland annat visat att MOXD1 inte är aktiv i de celler som är mest aggressiva. Vår hypotes blev redan på ett tidigt stadium att genen är en så kallad tumörsuppressor med skyddande egenskaper som är bra för patienten.

Upptäckt som kan användas för att utveckla nya behandlingsmetoder

Det saknas fortfarande mycket grundläggande kunskap om vad genen MOXD1 verkligen gör, även om forskargruppen har visat att när genen inte är aktiv ökar tumörtillväxten och patientöverlevnaden sjunker. Forskningen fortsätter nu för att förstå hur den nya kunskapen om genen MOXD1 kan användas i praktiken för att hjälpa barn med denna typ av neuroblastom.

-Det behövs fortfarande mer grundforskning för att förstå vad som händer i de mest aggressiva cellerna, vilka mekanismer som MOXD1-genen är inblandad i och vilka angreppspunkter som är mest lovande att satsa på rent medicinskt. Då kan vi närma oss en framtid där fler barn drabbade av neuroblastom överlever sin sjukdom och lever ett bra liv, förklarar Sofie Mohlin.

Studie är finansierad av bland annat Barncancerfonden och publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science Advances:

MOXD1 is a lineage-specific gene and a tumor suppressor in neuroblastoma | Science Advances

Läs mer om Sofie Mohlins forskning som finansieras av Barncancerfonden:

Neuroblastom – när fosterutvecklingen går fel | Barncancerfonden

Om neuroblastom

Neuroblastom är en småbarnssjukdom som knappt existerar hos vuxna. De flesta som insjuknar gör det före två års ålder, hos barn som är äldre än sju år är sjukdomen ovanlig. I Sverige drabbas cirka 20 barn per år. ​

Sjukdomen uppstår från det sympatiska nervsystemet som förgrenar sig i stora delar av kroppen. Barnet behöver inte ha symptom, ofta upptäcker föräldrarna eller läkaren en knöl som måste utredas. ​

Behandlingen bestäms utifrån vilken klinisk riskgrupp barnet tillhör. Viktiga faktorer som påverkar riskgruppen är hur mycket cancercellerna har spridit sig i kroppen (stadium), deras genetiska kännetecken och utseende i mikroskop, samt barnets ålder.​

Alla svenska barn med neuroblastom behandlas enligt ett europeiskt protokoll som ständigt förbättras allt eftersom kunskapen om sjukdomen ökar. ​

Jag önskar jag kunde vara mer i skolan

- Man blev både ledsen och rädd, det var inte bara cancer utan en av de värsta sorterna, berättar Dimitris, pappa till Matheo.

Läs mer

Perspektiv från en forskare

Jag och min familj har tur. Mina två barn är friska. De går upp, skuttar iväg till skolan, hänger med i undervisningen och träffar kompisar. De lever helt enkelt livet så som vi tänker att barn gör och ska göra. Ingen hjärntrötthet, inga skador eller andra biverkningar av sviter efter barncancer. Som sagt, jag har tur.

Läs mer