Hon vill förstå varför de allra minsta drabbas av leukemi
Forskaren Charlotta Böiers vill spåra själva startpunkten för akut lymfatisk leukemi, ALL, hos spädbarn. Hon vill förstå varför det kan bli så fel. Genom att följa blodets utveckling under fosterlivet hoppas hon få svaret.
När Charlotta Böiers var färdig läkare och hade påbörjat sin specialistinriktning valde hon att byta yrkesspår. Hon ville ägna sig helt åt forskning.
− Jag kan sakna mötet med patienterna men älskar det här med att sitta och klura, få oväntade resultat och testa en hypotes på olika sätt. Det är oerhört stimulerande att försöka ta reda på något som man inte vet.
Under ST-utbildningen på en barnklinik i Malmö hade hon börjat intressera sig för blodsystemet under fosterlivet, och vad som skiljer det från vuxnas. En senare postdoc-vistelse vid UCL Cancer Institute i London ledde till att hennes kunskaper om detta kunde kopplas till barnleukemi där händelser i den tidiga blodbildningen kan ha betydelse för sjukdomen.
Tidigare forskning har visat att mutationer, genförändringar, som kan leda till barnleukemi ofta uppstår redan i fosterlivet. För att leukemi ska utvecklas krävs dock fler mutationer under de första levnadsåren.
Men det finns en liten grupp barn som drabbas av akut lymfatisk leukemi redan under sitt första levnadsår. Några av dem föds med den aggressiva mutationen MLL-AF4 och tecken finns på att den ensam kan räcka för att utveckla sjukdomen som får ett mycket snabbt förlopp.
− Just den här mutationen verkar kräva väldigt få ytterligare genförändringar för att orsaka leukemi hos spädbarn.
Genom sin forskning vill Charlotta Böiers förstå hur sjukdomen börjar.
− Jag är intresserad av det här absolut första steget. Vad händer när en frisk cell får den första mutationen som ger upphov till ett förstadium av leukemi?
För att hitta orsaken till sjukdomen letar hon nu efter den cell, eller möjligen de celler, där mutationen MLL-AF4 uppstår. Kan hennes forskarteam identifiera ursprungscellen, och förstå hur den påverkas av mutationen, öppnas en framtida möjlighet att förbättra behandlingen.
− Jag tänker mig att vi kan hitta något molekylärt som är unikt i den här cellen, och som man kan angripa med något läkemedel i framtiden. Men det är ett sista steg i en lång process.
Jakten på ledtrådar sker nu i Charlotta Böiers labb som hon nyligen startade i Lund. I labbet har forskarna bland annat en försöksmodell där så kallade pluripotenta stamceller kan bilda blod. I de odlade cellkulturerna finns B-celler, där leukemi vanligtvis utvecklas hos barn, men också mycket tidiga blodceller och stamcellsliknande celler.
− I det här systemet kan vi sätta på och stänga av MLL-A4 för att se hur mutationen påverkar alla stadier av blodbildningen.
Att bilda blod från pluripotenta stamceller kan ta upp till en månad. Det tidskrävande arbetet är kanske forskarlivets största utmaning.
− Det tar lång tid och man måste ha tålamod. I det här pusslet vet man inte heller hur många bitar det är – och inte heller alltid hur motivet ser ut. Men det är oerhört tillfredsställande när bilden klarnar.
Förutom tålamod krävs också en stark drivkraft att förstå varför katastrofala fel uppstår i kroppens celler.
− Jag vill förstå varför det bli så här och jag vill att den kunskapen ska komma patienterna till godo i framtiden. Och vad kan vara mer motiverande än att hjälpa barn som drabbas av cancer, säger Charlotta Böiers.
Fakta: Pluripotenta stamceller
Upptäckten av pluripotenta stamceller belönades med ett Nobelpris i medicin 2012. Kortfattat innebär upptäckten att färdiga specialiserade celler, exempelvis hudceller, kan backa i utvecklingen och bli till stamceller som har förmåga att bilda vilka celler som helst i kroppen. I cellkulturer kan pluripotenta stamceller bland annat bilda blodceller, från mycket tidiga celler i blodsystemet till färdiga B-celler. Charlotta Böiers kan därför studera hur genmutationen MLL-AF4 påverkar olika delar av blodsystemet.
Fakta: MLL-AF4
MLL är förkortning för mixed lineage leukemia och mutationen MLL-AF4 ger nästan bara upphov till akut lymfatisk leukemi av B-celltyp. ALL hos spädbarn är mycket ovanligt. Cirka fyra barn under ett års ålder drabbas varje år av sjukdomen i Sverige. Av dessa har drygt en tredjedel förändringen MLL-AF4. Mutationen kan även orsaka leukemi hos äldre barn och vuxna.