Hon vill stoppa signalfel vid neuroblastom

Forskaren Malin Wickström vill förstå varför cancersjukdomen neuroblastom kan drabba barn i tidig ålder. Det gör hon genom att rikta sökljuset mot en signalväg som påverkar cellbildningen under fosterutvecklingen.

När Malin Wickström träffar nya personer och berättar att hon forskar om barncancer kan reaktionerna bli ”nej, usch, vad hemskt”. Men i den här känslan som ordet barncancer väcker finns också hennes motivation att söka förklaringar till sjukdomen. Främst vill hon förstå cancerdiagnosen neuroblastom som uppstår i det sympatiska nervsystemet.

− Det är fruktansvärt och orättvist att barn drabbas av cancer, men ur ett forskningsperspektiv är det spännande att förstå vad som gått fel, vad som styr cancern och hur man skulle kunna behandla sjukdomen, säger Malin Wickström. 

Cirka 20 barn drabbas varje år av neuroblastom, oftast före två års ålder. Förklaringen kan finnas i det myller av molekylära signaler som styr cellernas tidiga utveckling.

− Eftersom neuroblastom är en cancerform som drabbar väldigt små barn tror man att de första förändringarna som kan orsaka tumören sker redan under fosterutvecklingen, och vi försöker därför titta mycket på de signaleringar som är viktiga då, förklarar Malin Wickström.

När nervsystemet utvecklas i det lilla embryot måste en rad signaler slås på och av vid rätt tillfälle för att omogna celler ska bli till fungerande nervceller. I den här processen har en stor signalväg som kallas WNT stor betydelse. Här tror forskarna att mutationer, genetiska avvikelser, kan bidra till att vissa signaler fortsätter att vara aktiva och att celler då inte mognar ut. 

− Om celler hålls omogna kan de, tillsammans med andra förändringar, driva på en tillväxt som gör att det blir en tumör i stället för en normal utveckling. 

Utöver att hjälpa neuroblastomceller att växa misstänker forskarna också att fel i signalvägen kan påverka resistens mot cytostatikabehandling och därmed bidra till återfall i sjukdomen.

Malin Wickström vill nu sätta stopp för den skadliga cellutvecklingen genom att hämma delar av WNT-signaleringen. Målet är att ta fram ett nytt läkemedel, eller kombinationer av olika substanser, för att antingen döda tumörcellerna eller få dem att mogna ut och likna vanliga celler.

− Vi hoppas kunna lägga till läkemedel för att förbättra den behandling som ges i dag. I bästa fall skulle överlevnaden kunna öka, det vill man förstås alltid, men vi hoppas också att det ska kunna leda till att minska doserna och biverkningar av behandlingen hos barn som överlever.

Det var efter studier till apotekare som Malin Wickström valde att ägna sitt yrkesliv åt forskning. Redan när hon doktorerade på farmakologi med fokus på cancerläkemedel kom hon i kontakt med diagnosen neuroblastom.

− Jag blev väldigt intresserad och det var ett område jag kände starkt för, och vill fortsätta jobba inom. 

Efter avslutad doktorsavhandling vid Uppsala universitet följde en postdoc-tjänst på Karolinska institutet där hon, med stöd från Barncancerfonden, nu ägnar dagarna åt att testa och analysera ett helt bibliotek med läkemedelsubstanser i cellodlingar och tumörprover för att hitta bra kombinationer som kan påverka WNT-signalvägen.

− Jag är väldigt tacksam över att Barncancerfonden stöttar mig. Det är en förutsättning för att något av det här ska kunna ske.

Men det här är forskning som tar tid och en stor utmaning är att kunna översätta de resultat forskarna ser i labbet till kliniska tester.

− Det är en lång väg och kräver mycket resurser och samarbeten, men det ultimata målet är att det ska komma barnen till nytta, säger Malin Wickström.