Ny karta över den strålade hjärnan
När Skandionkliniken öppnar 2015 i Uppsala blir det möjligt att på bred front använda protonstrålning vid behandling av cancersjuka barn. En behandling som är mer skonsam än klassisk fotonstrålbehandling.
Just nu pågår forskning för att kartlägga hur hjärnan påverkas av olika stråldoser och skillnader mellan foton- och protonstrålning. Strålning är en viktig del i behandlingen av många barncancersjukdomar. Men när den används för att behandla hjärntumörer riskerar barnen att få biverkningar av strålningen, till exempel inlärningsproblem och problem med minnet.
Protonstrålningens fördelar
Klassisk fotonstrålbehandling har använts i cirka hundra år. Utveckling av protonstrålbehandling påbörjades på 1950-talet, men har börjat användas i större skala först det senaste decenniet. När den senaste protonstrålningstekniken börjar användas i Uppsala 2015 kan läkarna skydda den friska hjärnvävnaden från strålning bättre än i dag. Protonstrålning gör det till exempel möjligt att fokusera strålningen i själva tumören, med minimal strålning på vägen genom den friska hjärnvävnaden.
Forskarteam ritar om kartan
Kristina Nilsson, Filosofie doktor och överläkare vid onkologikliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala, och hennes forskargrupp i Uppsala och Umeå går just nu igenom strålningsprotokoll för alla barn som har behandlats för hjärntumör vid respektive klinik och som har genomgått cancerbehandling och följts med neuropsykiatriska tester under minst fem år.
Genom att räkna ut stråldoserna för varje berörd del i hjärnan och sedan jämföra med testresultaten, som visar hur mycket sena komplikationer barnet drabbats av, går det att räkna ut gränsvärden för hur mycket strålning en viss del av hjärnan klarar av. Det är en sådan karta som tillsammans med den mer precisa protonstrålningen ska bidra till effektiv behandling med minskade biverkningar.
Enklare framtid för drabbade barn
Forskarteamet vill med ny kunskap bidra till en enklare framtid för drabbade barn. Det finns i dag publicerade studier om akuta biverkningar av protonstrålbehandling, som svullnad och påföljande illamående, men inte sena komplikationer eftersom det krävs lång uppföljningstid. Preliminära data talar dock för att sena komplikationer är betydligt mindre med protoner jämfört med fotoner.
Forskningen har initierat ett nationellt samarbete mellan strålläkare, barnläkare, sjuksköterskor, sjukhusfysiker och psykologer. Kristina Nilsson är också ordförande i Svenska barnradioterapigruppen där strålläkare från alla sex barnonkologiska centrum samarbetar.
