Barncancerfonden utbildar för att rädda vården
Sedan flera år har Barncancerfonden uppmärksammat krisen inom barncancervården. Men det är hård konkurrens om resurserna. I dag finansierar och organiserar Barncancerfonden utbildningar för vårdpersonal för att råda bot på bristen på erfaren personal.
Sedan flera år har Barncancerfonden uppmärksammat krisen inom barncancervården. Men det är hård konkurrens om resurserna. I dag finansierar och organiserar Barncancerfonden utbildningar för vårdpersonal för att råda bot på bristen på erfaren personal.
Olle Björk är barnonkolog och medicinskt sakkunnig på Barncancerfonden. Han har gång på gång slagit larm, de cancersjuka barnen kräver tyngre vård under längre perioder. Det råder brist på vårdplatser. Av barnonkologerna är 64 procent 50 år eller äldre, samtidigt som det tar minst 15 år att bli färdig barncancerläkare och det i snitt har utfärdats två nya specialistbevis per år de senaste sju åren.
Ansvariga på de två tyngst belastade centrumen i Stockholm och Göteborg står utan medel att anställa nya läkare eller att bemanna nog för att sjuksköterskorna ska få en bra arbetsmiljö. Som ett resultat har Barncancerfonden klivit in med utbildningar för både läkare och sjuksköterskor. En utbildning för ST-läkare, en för läkare på länssjukhusen och två utbildningar för sjuksköterskor. Målet är att säkra god kvalitet på barncancervård över hela landet.
Olle Björk är en av föreläsarna.
– Vi vill visa lockelserna med att bli barnonkolog.Det är en spännande utveckling och genom utbildningen kan vi ge vårdpersonalen verktyg. Det handlar om allt från etik till ren medicinering. Utan kurserna hade vi inte kunnat förmedla nyfikenheten, säger han.
På kurserna föreläser de främsta inom svensk barnonkologi, uppblandade med internationella forskare och barnonkologer. Läkarkursen och en av sjuksköterskekurserna anordnas av Karolinska institutet, som också går i god för det vetenskapliga innehållet.
– Barnonkologi är en tung specialitet. I dag överlever de flesta barnen, men vården är komplicerad och tung med många tunga beslut. Jag har aldrig ångrat mitt jobb, men jag kan tycka att jag har jobbat oerhört mycket, säger han.
Barncancercentrumen är vana vid att sjuksköterskorna hoppar av, i snitt en tredjedel per år av sjuksköterskorna i Göteborg och en femtedel i Stockholm, enligt Barncancerfondens nya enkät. Att arbeta som sjuksköterska på en barnonkologisk klinik skiljer sig väsentligt från andra barnmedicinska specialiteter. Det krävs kunskap om allt från cytostatika till kirurgi, och samtidigt består en stor del avjobbet av social och psykologisk omvårdnad. Jobbet omfattar nattpass, och vården är tung. Dessutom dör fortfarande en femtedel av barnen av sin sjukdom.
Svårigheten att rekrytera sjuksköterskor gör att det i dag arbetar en stor andel personal med kort erfarenhet av yrket på barncanceravdelningarna. Här kommer Barncancerfondens kurser in.
– Personalen ska känna sig trygg när de möter barnen och deras familjer. Att få kunskap som hjälper till i det dagliga arbetet gynnar alla. De unga stannar förhoppningsvis kvar inom barnonkologin om de vet att det finns möjlighet att få hämta mer kunskap via Barncancerfondens utbildningar, säger Kirsti Pekkanen, specialistsjuksköterska vid Uppföljningsmottagningen i Göteborg, tillika samordnare av Barncancerfondens utbildningsinsatser.