Behandling i nya former

Biologiska mediciner inriktar sig mot de skillnader som finns mellan cancercellen och de friska cellerna. De har andra former av biverkningar och är inte lika giftiga för kroppen som de traditionella behandlingsmetoderna. Förhoppningen är att de ska minska de sena komplikationer som drabbar omkring 70 procent av barn som behandlas för cancer.

– Dels finns det immunterapi, som förstärker kroppens mekanismer, dels finns det läkemedel som blockerar signaler inom cellen, och som på så sätt stör cancercellernas utveckling, säger Karin Mellgren, överläkare vid barncanceravdelningen på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.

Den nya generationens cancerbehandlingar består av flera olika områden, som immunterapi, övriga biologiska läkemedel och målinriktade små-molekyl-mediciner.

– Fördelen med immunterapi är att man med hjälp av kroppens eget immunförsvar kan förstärka de mekanismer kroppen har för att göra sig av med oönskade celler. Men det kan innebära biverkningar som vi inte känner till i dag och vi måste ta reda på vilka det är. Därför måste denna fråga finnas med i våra studier.

Med de gamla behandlingsmetoderna räddas drygt 80 procent av de cancerdrabbade barnen, men det innebär att det varje år dör cirka 70 barn i sjukdomen. Dessutom lider en tredjedel av barnen som drabbas av sena komplikationer av allvarliga eller livshotande besvär.

Kirurgi är den äldsta formen av cancerbehandling. Den används för att bota, men också för att ta prover, ställa diagnos, understödja annan behandling eller i förebyggande syfte.

Grundprincipen är att kirurgen tar bort så mycket av tumören som möjligt utan att skada närliggande vävnad. Andelen amputationer vid skelettcancer har minskat, eftersom de inte har tillräcklig påverkan på utgången.

Cytostatika används i olika kombinationer, beroende på sjukdom. Flera av preparaten härstammar från växtriket. Medicinerna dödar cancercellerna, men ger också svåra biverkningar, till exempel inflammerade slemhinnor, illamående och håravfall. Snabbdelande celler, som till exempel cancerceller, påverkas mest av cytostatika. Medicinen hämmar de sjuka cellernas delning och sjukdomen dör ut.

– Vi vet i dag att cytostatika ger biverkningar på sikt, mer eller mindre. Därför är drömmen sedan länge att vi ska kunna använda nya behandlingar som inte ger så mycket biverkningar på resten av kroppen. Det finns potentiellt många fördelar med det, men vi måste prova så vi vet på sikt, säger Karin Mellgren.

Strålbehandling skadar de sjuka cellernas DNA, så att celldelningen upphör. Tumörceller är olika känsliga för strålning. Behandlingen är nödvändig vid flera former av hjärntumör, men är även vanlig vid sarkom. Tidigare användes metoden även för de former av akut lymfatisk leukemi (ALL) som sprider sig till ryggmärg och hjärna, men i dag ger läkarna injektioner med cytostatika i stället med samma höga överlevnad. Då slipper fler barn sena komplikationer relaterade till strålning, som olika former av kognitiv funktionsnedsättning och hormonella problem.

Traditionell strålning sker med partiklar som heter fotoner. De påverkar även frisk vävnad på sin väg mot tumören. Det finns även protonstrålning för cancer som sitter nära känsliga organ som hjärna och viktiga organ i buken. Den går att styra så att energin avges i själva tumören men skonar vävnad på vägen ut. Då minskar risken att skada närliggande organ.

– Vi hoppas att det ska ge mindre biverkningar på sikt, men det är för tidigt att uttala sig om det ännu, säger Karin Mellgren. Men all behandlingsforskning handlar inte om att döda cancercellerna, det är också viktigt att stötta kroppens immunförsvar för att minska till exempel risken för infektioner.

– I Göteborg håller vi på att virusspecialisera T-celler och boosta i provrör för att de ska bli bättre på att hantera virus. Det finns virus som kan vara dödliga för våra patienter, särskilt efter en stamcellstransplantation.