Fem år till ny medicin som skadar cancerceller
Thomas Helledays forskarteam har tagit fram en helt ny behandling för cancer. Det handlar om en hämmare, som tas som lösning eller i tablettform och kan orsaka skador i cancercellerna. Studier visar att aggressiva former av leukemi och neuroblastom svarar särskilt bra mot behandlingen.
Skador i vårt DNA kan leda till mutationer som orsakar cancer, men även andra sjukdomar. För att bekämpa dessa har cellen utvecklat ett komplext maskineri för att reparera DNA-skador. Ett stort antal proteiner övervakar arvsmassan, korrekturläser kontinuerligt den genetiska koden och lagar skador som uppstår. Thomas Helleday arbetar envetet med att förstå komplexiteten i det maskineri som utför DNA-reparation. Med hjälp av den informationen skräddarsyr hans forskarteam nya behandlingar för cancer och andra sjukdomar. Den senaste upptäckten är en hämmare av DNA-reparation som kan användas vid behandling av barncancer.
– Vår medicin hämmar proteiner som är involverade i reparationer av DNA-skador, och gör att cancercellerna dör. Cancerceller är nämligen beroende av DNA-reparationer på ett annat sätt än normala celler, säger Thomas Helleday, som är professor i translationell medicin vid Karolinska institutet.
Behandligen orsakar samma DNA-skador som cytostatika, men ger inte samma bieffekter. Cytostatikan slår ospecifikt ut alla celler, medan hämmaren kan skilja på friska celler och cancerceller.
– Jag tror att vår hämmare skulle kunna användas på många olika typer av barncancer. Vår behandling skulle i framtiden kanske kunna ersätta de behandlingsmetoder som finns i dag. Det här är en mer riktad behandling för att slå ut cancerceller utan att gå på normala vävnader, säger han.
Enligt Thomas Helleday kan upptäckten vara revolutionerande för behandling av aggressiv& neuroblastom. Dessa typer av neuroblastom har nämligen tappat vissa gener som gör att de blir extra känsliga för behandlingen.
– Neuroblastomcellerna har förlorat en del av sina reperationsenzymer som behövs för attlaga DNA-skador. De är alltså särskilt beroende av proteinerna som hämmaren ger sig på, för att de tappat andra vägar att repareras.
Forskningsteamets studier visar även att cancertyper som drabbar det centrala nervsystemet svarar bra på behandling. I dag är dessa, som exempelvis astrocytom, väldigt svåra att behandla och många barn dör.
– Även här kan vår nya behandling vara ett genombrott, säger han.
Thomas Helleday har uppmärksammats internationellt för sin forskning. Hans forskningsgrupp utmärker sig för att de går direkt från grundforskning till nya behandlingar som de själva testar i kliniska studier. Att komma fram till denna upptäckt har varit en process. Ett viktigt delmål var att lista ut vilket protein som är involverat i DNA-reparationen.
– När vi tagit reda på det, tittade vi på hur enzymet fungerar och testade tusentals olika substanser för att se hur det kan hämma enzymet. Efter att vi hittat en sådan substans, tar vi det vidare till en organisk syntes för att skapa nya föreningar, som kan ligga till grund för läkemedel, säger Thomas Helleday.
Han hoppas att det nya läkemedlet finns i apoteken om fem år. Men det kommer ta längre tid innan det kan användas vid barncancer. Då krävs fler, längre och dyrbara säkerhetsstudier för att få testa på barn. Att forskningen fått globalt genomslag kan innebära en snabbare process. Om behandlingen kan testas på barn i hela världen blir det lättare att komma framåt.
– Ganska få barn i Sverige har cancer i dag, och vi kommer bara kunna testa på dem där det inte finns några andra behandlingsalternativ. Samtidigt finns inga genvägar, vi måste testa medicinerna på cancerpatienter för att få ut läkemedlet i butik. Ett globalt urval underlättar, säger Thomas Helleday.