Så vill de bota den obotliga hjärntumören
I snitt drabbas åtta svenska barn av ponsgliom varje år – och i dag saknas bot för den aggressiva hjärntumören. Genom ett europeiskt samarbetsprojekt hoppas forskarna hitta läkemedel som kan hjälpa några av barnen. Svenska neurokirurgen Ulrika Sandvik har varit på kurs i Frankrike inför det svenska inträdet i studien
Ponsgliom är en tumör som sitter i den del av hjärnstammen som heter pons, och som är svår att behandla. Eftersom hjärnstammen bland annat reglerar andning och hjärtslag, är en operation i dag omöjlig, och cytostatika och strålning har endast bromsande effekt. De barn som drabbas överlever sällan två år efter diagnos. De flesta dör inom ett år.
Nu ska fyra svenska kirurger börja ta prov från tumören hos de barn som drabbas, och förhoppningsvis kunna bota en del av dem. Ulrika Sandvik är neurokirurg vid Karolinska universitetssjukhuset och en av dem som kommer att ta prover från barn med ponsgliom.
– Utmaningen är planeringen innan själva provtagningen, noggrannheten. Det är ett nytt områ- de vi kommer att biopsera. Det är spännande att kunna erbjuda någon form av möjlighet till barn som drabbats av ponsgliom för tidigare har vi inte haft något att erbjuda. Det är inte en operation vi vill göra utan att kunna erbjuda en behandling, det är en hårt drabbad patientgrupp, säger hon.
Genom att studera tumörceller från ponsgliom har franska forskare kunnat konstatera att tumören ser olika ut hos olika barn, och att de också har olika former av genetiska förändringar i sin arvsmassa.
De franska forskarna har identifierat tre läkemedel som kan tänkas ha effekt på några av ponsgliomen. För att kunna avgöra vilken behandling som är bäst lämpad för varje patient, krävs ett prov från tumören. Utan att kunna erbjuda ett läkemedel hade en studie varit otänkbar.
– Det hade inte varit försvarbart att ta biopsier om det inte ledde till något för den patient som biopseras, förhoppningen är att vi ska kunna bota någon med ponsgliom, säger Klas Blomgren, professor i pediatrik och ansvarig för den svenska delen av studien.
Förberedelserna inkluderar bland annat noggranna analyser tillsammans med röntgenläkare. Med tekniken som finns i dag är det möjligt att ta prov med millimeterprecision. Det som kommer ut är en millimeter bred, några millimeter lång cylinderformad vävnadsbit.