Att bli inspirerad är livsviktigt!

För en vecka sedan lyssnade jag på Fredrik Westerlund som föreläste på Barncancerfondens årsmöte. Och så hände DET.

Jag blev inspirerad, så där på riktigt som jag kan bli då jag lyssnar till en person som varit med om svårigheter i livet, som kanske avviker från normen och därmed sticker ut från mängden.

Jag tycker det är oerhört värdefullt att få lyssna på hur dessa personer tänkt, känt och agerat i olika situationer i sitt liv. Där de flesta andra har tagit saker för givet, så har det varit motsatsen för dessa.

För många har listan på små som stora utmaningar dessutom varit väldigt lång. När det gäller Fredrik så var han ju på plats i rollen som pappa till ett cancerdrabbat barn. Men för mig var Fredrik inte riktigt som de andra pappor till drabbade barn som jag träffat tidigare. Fredrik är nämligen född med en cp-skada som gjort det svårt för honom att gå. Fredrik berättade att han samlat in pengar till Barncancerfonden Norra genom att, trots sitt handikapp, bestiga berg. Men det var inte det som imponerade på mig mest – utan det var hans första bild i sin presentation som visade en 6-årig Fredrik sittandes i något stort rött schabrak som mer liknade ett museeföremål från 1800-talet än en permobil från slutet av 70-talet. Runt permobilen står flera glada barn som hejar på sin kompis i permobilen som deltar i byns orienteringsrunda. Hör bara – orienteringsrunda - med permobil. Och Fredrik strålar av lycka. Han är med... han kan... han vill… det går. Fantastiskt tänker jag. Vilken kraft och vilket mod denna bild och berättelse visar. Vilken inspiration detta ger!

Och jag frågar mig själv… Är man född med den här kraften? Till viss del kanske, men sen tror jag att Fredrik även blivit inspirerad av någon. Fått livsviktig inspiration. Och snart nämner Fredrik att hans mamma alltid trodde på honom och hans förmåga att göra allt han ville göra – bara han vågade.

Sedan jag började på Barncancerfonden för drygt tre år sedan har jag fått möjligheten att träffa många personer som inspirerar mig. Det har till exempel varit ungdomar och vuxna som haft cancer som delat med sig av sina berättelser som t ex Aron Anderson, men även mer ”okända” ungdomar. Ungdomar som delat med sig av sina svårigheter som uppstått efter cancersjukdomen, även om de idag betraktats som ”friska”. Hur de utvecklats genom att träffa andra tidigare drabbade, genom våra ungdomsläger och peer support-utbildningar mm.

För att leva ett så fullgott och lyckligt liv som möjligt tror jag det gäller för oss alla att vara sann mot sig själv, tro på sin förmåga och sig själv och inte låta sig påverkas av andras inskränkthet, fördomar och rädslor. Och det som får mig att ibland ta ett kliv i denna riktning är ni som inspirerar mig. Så TACK till alla ni som inspirerar mig på olika sätt i min vardag. Fortsätt med det. Några exempel på personer som jag inspirerats av:

//Katarina Gustafsson, Barncancerfonden