Ninibs forskning ska bidra till ny kunskap och ökad överlevnad

Den 15 februari är det internationella barncancerdagen, då barn med cancer uppmärksammas världen över. När ett barn får en cancerdiagnos ställs den drabbade familjen inför en helt ny vardag med stora förändringar. Det är många personer som på olika sätt och i olika roller hjälps åt för att ge stöd till hela familjen, och vård till barnet innan, under och efter behandlingen.

En av alla de personer som engagerar sig för dessa barn är forskaren Ninib Baryawno. Hans forskning på barncancer i nervsystemet och hjärnan ska ge ny kunskap inom området som i sin tur bidrar till att fler barn kan överleva sin cancer. Ninibs forskning görs på BioClinicum på Karolinska Institutet och finansieras av Barncancerfonden. Forskarteamet består av sju personer som forskat på området sedan år 2005.

Vad forskar du på och varför?

Jag forskar om neuroblastom och medulloblastoma som är cancerformer som främst uppstår i perifera nervsystemet respektive lillhjärnan. Min grupp är speciellt intresserade av dessa sjukdomar eftersom de oftast uppstår under den embryonala utvecklingen (vilket är den process som börjar med ett befruktat ägg och slutar vid födseln) i mammans mage och dikteras av onormala förändringar i stamceller.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

Att vi bidrar till ny kunskap om barncancer som dessutom ibland kan göra en förändring för barn med cancer gällande ökad överlevnad.

Vad tycker du är viktigt att folk vet om barncancer?

Att de flesta barnen med cancer överlever sin sjukdom, men att det fortfarande finns barn som inte gör det. Det är deras cancer som vi behöver förstå bättre, genom mer forskning, för att kunna utveckla botemedel mot de dödligaste formerna av barncancer.

Vilken är den vanligaste frågan du får kring barncancer? 

Varför föds vissa barn med cancer? Svaret på denna fråga är fortfarande under utredning. Man tror att det kan bero på flera orsaker. Exempelvis en infektion, något i vår miljö (kemikalier, föda) eller slumpen som gör att något onormalt sker i en cell under fostrets utveckling i mammans mage, vilket kan leda till cancerutveckling.

Vad tror du kommer ha hänt inom barncancerforskningen om 10 år?

Att alla barn med cancer kommer att få en individanpassad behandling (precisionsmedicin) som baseras på en djupanalys av tumören med flera olika metoder. Inom barncancer har man redan tagit stora kliv i Sverige där man exempelvis genomför helgenomsekvensering på tumörer för att hitta en mer individanpassad behandling för patienten. För att kunna implementera detta på en systematisk nivå för alla former av barncancer behöver vi även integrera andra metoder såsom enkelcellanalys på DNA, RNA eller epigenetisk nivå, för att bättre förstå biologin för varje barncancer. Men dessa metoder är dyra och utvecklas fortfarande idag. Jag hoppas vi gjort framsteg om tio år för att de snabbt och billigt ska kunna implementeras i kliniken. Dessutom pågår forskning där man snabbt ska kunna testa och screena olika läkemedel effektivt på patienttumörer i olika modellsystem (cellkulturer eller djurmodeller) medan patienten får konventionell behandling. Detta för att snabbt hitta alternativa behandlingar vid återfall.

Barncancerfonden är idag den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige och har bidragit med över 3,5 miljarder kronor till olika forskningsprojekt. Dessa har nästan uteslutande finansierats av bidrag från privata givare och företag, såväl stora som små. Läs mer om Barncancerfondens långsiktiga forskningsfinansieringsstrategi för de kommande åren här: Ny forskningsfinansieringsstrategi från 2022 | Barncancerfonden