Sista etappen, mot Paris
Så kom då dagen när vi skulle anlända Paris. Bonjour!
En ganska kort cykling på 8 mil låg framför oss idag. Vi hade dessutom fått lite sovmorgon idag med avfärd kl 8.30. När teamet skulle starta hade de beslutat sig för att skoja med lagkapten Martin. Ingen gjorde sig startklar om inte Martin gick med på att köra den första milen iförd bikiniöverdel... Nu kan vi starta.
Ja, det såg sannerligen lite udda ut... Vi körde ett stopp på förmiddagen där det som vanligt bjöds på smörgås och dryck för olika smaker. Vid lunchtid skulle alla lagen mötas upp i en rondell någon mil från Eiffeltornet för att sedan cykla tillsammans in mot Paris. Vi i serviceteamet åkte i förväg och lämnade av bilar på hotellet och förberedde med lite extra vid målgången. Där samlades samtliga lags serviceteam och väntade in cyklisterna. Det var oerhört mäktigt när de med poliseskort kom cyklandes med Aron först av alla och sedan en blandning av de olika ländernas team. Jag tror att bilder berättar mer än ord i det här sammanhanget...
Aron nådde målet med bravur.
Ja, här tog min resa slut med dessa fantastiska människor - åtminstone för den här gången. Jag har verkligen sett dem slita men nog aldrig tappa humöret. Och hela tiden finns fokuset på att de gör det här för barnens bästa. Underbart! Stort och varmt tack från mig. Jag har fått många cykeltips under resan, så vem vet - kanske sitter jag där själv på en cykel nästa år...
//Anne Bergsten