Till Albin
När Albin var 12 år drabbades han av skelettcancer. Tre år senare, efter flera återfall och intensiva behandlingar, fick familjen veta att det inte längre fanns någonting kvar att göra. Den 19 december 2023 dog Albin med familjen vid sin sida. Under de här tre åren förde mamma Linda dagbok där hon skrev direkt till Albin. Tanken var att han skulle kunna läsa om sin tuffa resa när han var frisk. Nedan är ett urval av de oredigerade dagboksanteckningarna, som Linda gärna vill att vi publicerar för att kunna samla in mer pengar till viktig forskning - så andra familjer i liknande situationer inte ska behöva gå igenom samma sak som de gjort.
30/10 2020 fredag
Vi fick idag reda på att du förmodligen har någon form av skelettcancer. Du har varit på röntgen och det var där de upptäckte en tumör i din höft. Det känns som om världen rasar samman. Jag gråter jättemycket, samtidigt som jag försöker att inte visa något för dig eller tjejerna. Så svårt att hålla ihop. Du är stark, du säger att det är tur att tumören sitter i höften och inte i huvudet J. Du har väldigt ont i höften, men är på gott humör och verkar inte så orolig. Jag har tusen frågor som ingen kan svara på, vilken typ av cancer är det? Kommer du överleva? Kommer du behöva amputera benet? Finaste, älskade Albin!
10/11 2020 tisdag
Läkaren bekräftade att du har osteosarkom, cancer i skelettet. Du kommer behöva få cytostatika i tre månader, sedan blir det operation och sedan cytostatika igen i tre månader. Du och pappa har många bra frågor. Jag börjar gråta och kan inte fråga något.
12/11 2020 torsdag
Vårt första besök på barnonkologen där vi kommer tillbringa många dagar. Idag har vi tagit massa tester, gjort röntgen, kollat hjärtat och allt möjligt. Sen är tanken att behandlingen startar nästa vecka. Alla dessa små barn vi mötte på avdelningen. Någon bebis. Du tyckte det var så sorgligt att det var så små barn där. Tänk att du snart är en av alla dessa barn som har det så jobbigt, som kämpar på och är såna hjältar.
16/11 2020 måndag
Nu är du sövd och ska få venport. Det är bra, då kommer du få all medicin och ta alla prover i den. Imorgon startar första behandlingen. Ska bli skönt. Du har så ont i höften och kan inte sova på nätterna. Läkarna säger att höften kommer sluta göra ont ganska fort när cytostatika sätts in.
18/11 2020 onsdag
Inga metastaser!!! Så skönt, något ljus i mörkret. Idag har du spanskalektion, din första sjukhuslektion. Smärtan i höften är nästan helt borta också. Men du mår ganska illa.
16/12 2020 onsdag
Idag har du varit i skolan en timme. Helt fantastiskt att se klassens reaktion när du kom, alla blev så glada. Så roligt att du orkade vara där en stund. Efteråt var du helt slut och var tvungen att sova en hel del resten av dagen.
24/12 2020 julafton
Det blev så lyckat. Vår första julafton i huset. Du var med hela dagen och åt till och med julmat. Kajsa höll ett tal till middagen där hon sa att hon var så glad hur denna dag hade blivit, hon trodde inte det skulle bli så bra. Mormor och morfar var med, kul att vi fick fira med dem nu när vi inte kunde åka till Haparanda.
25/1 2021 måndag
Sista cytostatika-kuren innan din operation. Jag är så jävla orolig, så rädd att du ska behöva amputera benet. Vi vet ju inte, har ingen aning om hur tumören ser ut, om det spridit sig, eller hur operationen blir. Jag vågar inte fråga, tror inte de vet heller. Inte förrän röntgen som ska göras nästa vecka. Åh älskade barn.
15/2 2021 måndag
Idag på internationella barncancerdagen opereras du. Hur kommer det bli i framtiden? Så svårt att tänka sig, bara att det kommer bli förjävligt. Pappa meddelade för en stund sen att du hade vaknat från narkosen, men somnat om. Allt är i sin ordning än så länge.
16/3 2021 tisdag
Idag har du varit på lungröntgen. Hoppas verkligen det inte är något som spridit sig. Vad jag längtar tills allt blir som vanligt, om det nånsin blir det, det är ju inte säkert. Det kanske blir annorlunda, men åtminstone bra. Albin, om du visste hur mycket vi alla älskar dig och vill att du ska bli frisk och få må bra. Om jag bara fick ta över din smärta så du slapp den.
5/7 2021 måndag
I natt var det lite jobbigt, du var ledsen, men kunde inte säga vad det var. Kanske kommer saker komma ifatt dig, kanske har du under tiden du var sjuk förträngt att din sjukdom faktiskt är väldigt allvarlig. Vi får se, framtiden utvisar hur du kommer att må.
8/7 2021 torsdag
Idag har vi varit på sjukhuset hela dagen. Du har testat njurarna som tog flera timmar, sen tog du bort knappen och till slut fick du ringa i klockan! Ett sånt fint ögonblick, alla sköterskor och läkare var där. Och nu är det klart, du är färdig och behöver inte ta någon mer cytostatika, du behöver inte ta någon sondmat, så underbart härligt. Nu ska vi bara ha sommarlov och åka till Hamnskär och du ska bli dig själv, den du är nu. Du har inte längre cancer, du har inte någon tumör, du är Albin, 13 år. Älskade, fina Albin.
24/8 2021 tisdag
Hela sommaren har gått. Vi har varit på Hamnskär tre veckor, underbart att vi kunde åka. Du var ganska rastlös emellanåt, kunde inte springa och leka som vanligt såklart så det blev ibland lite långtråkigt. Skolan började 18 augusti och du var nervös och taggad. Det gick jättebra. Du gick alla dagar den veckan och sen var du helt slut.
8/11 2021 måndag
Ytterligare två månader har gått. Du har varit på en till uppföljning med tester och röntgen. Allt ser fortfarande bra ut, så skönt. Tänk att det gått ett år sedan vi fick beskedet. Men nu är vi där, nu har vi den hemska tiden bakom oss.
2/5 2022 måndag
Oj, vad tiden går. För några veckor sedan var vi på uppföljning med lung- och höftröntgen, allt såg bra ut. Vi håller andan varje gång tills vi får svaret, även om det blir lättare och lättare och det känns som att risken för återfall minskar med tidens gång.
18/8 2022 torsdag
En underbar sommar är nu till ända och ni började skolan i tisdags. Men så rämnade världen och allt blev svart när vi igår fick beskedet att det finns förändringar i dina lungor. Du har med all säkerhet metastaser och behöver opereras. Jag kunde inte andas, inte tänka, kroppen bara skakade. Du är så cool, är helt övertygad om att allt kommer gå bra, men lite less och orolig såklart. Mest orolig över om du ska må illa, tappa håret och sånt. Vi pratar mycket, vi tänker tillbaka på hur vi hade det på sjukhuset och hur mysigt det många gånger var. Åh, vad jag älskar dig, du är helt fantastisk.
22/8 2022 måndag
I lördags berättade vi för tjejerna. Du ville att vi skulle ha familjemöte och göra det tillsammans. De sa inte så mycket, men jag såg på dem att de blev chockade. Du har berättat för dina vänner och de blev också ledsna såklart. Du har tre förändringar på ena lungan och en på den andra. En av dem är ganska stor. Jag tror det är riktigt illa denna gång. Så jävla orättvist, ahhh, jag vill bara skrika. Älskade barn, vad du får stå ut med.
27/9 2022 tisdag
Igår tittade vi på barncancergalan, du, jag och Kajsa, och som jag grät, jag kunde inte sluta. Det är så fruktansvärt hur alla dessa barn drabbas och kämpar, ni är superhjältar.
27/11 2022 söndag
I fredags opererades du. Lilla hjärtat. Allt gick jättebra, kirurgen var väldigt nöjd. De hade fått bort alla metastaser och det mesta av lungan var kvar. Hursomhelst var det en liten tunn, svag, trött pojke jag mötte. Med slangar överallt, dränage och infarter på flera ställen. Det gör ont i lungan när du hostar eller skrattar. Du får mycket smärtstillande och har värmekudde. Jag älskar dig så mycket, mitt älskade barn.
16/1 2023 måndag
I lördags kom vi hem efter kanske sista kuren på ett tag. Du mår genast bättre när du är hemma, hoppas det håller i sig. Tänk om vi börjar se slutet nu på denna sjukdom, det vore så fantastiskt, går det våga hoppas? Kommer vi nånsin känna oss säkra igen? Troligtvis inte. Bara att för varje dag som går som vi får vara tillsammans får vi vara tacksamma.
14/3 2023 tisdag
Du har strålats varje dag i en vecka, men än så länge känner du inte av det. Igår var du i skolan en timme, härligt att du kom iväg. Men du är väldigt trött och orkeslös.
Nu kom det en liten kille och ringde i klockan, lika underbart varje gång och tårarna sprutar på mig. Du har ju redan gjort det en gång och förhoppningsvis får du göra det snart igen.
25/4 2023 tisdag
Idag är sista strålningen! Hurra!!! Vad jag hoppas att du snart kommer börja må bättre, att du har mindre ont och kan börja vara som vanligt igen. Åh vad jag vill att detta ska vara det sista vi gör med din cancer, att den är helt borta nu och aldrig kommer tillbaka igen. Älskade barn, som du kämpar. Och som vi andra kämpar. Vi är så värda vår resa till Kreta nu snart.
7/5 2023 söndag
Åh fy fan, gårdagen var den värsta hittills. Inget har gjort så ont som gårdagens besked. Efter lång väntan, synundersökning och röntgen fick vi veta att du har en tumör i hjärnan och återigen rämnade världen. Det är så sjukt, vi har varit med om dessa besked två gånger nu och varje gång känns det som att inget kommer kunna vara värre, och så blir det just det. Tror det blir operation ganska snabbt, men vi får mer besked imorgon. Du är ledsen såklart, vi också, alla är så ledsna. Åh älskade barn, det är helt sjukt att det aldrig tar slut. Vi hade så sett fram emot våren och sommaren, din återhämtning och vår resa till Kreta. Nu behöver vi avboka och bara tänka att allt kommer ordna sig.
8/5 2023 måndag
Idag blir du 15 år. Stora lilla älskade Albin. Du har fått permis över dagen så vi ska fira din födelsedag hemma, härligt. Du är på gott humör och det känns bra. Imorgon ska vi träffa en överläkare och får förhoppningsvis mer info. Jag är rädd, så jävla rädd att det ska vara dåliga nyheter. Åh, jag önskar oss lite tur och goda nyheter, tänk om det kan vara det.
10/5 2023 onsdag
Vi hade samtal med läkare igår och tyvärr ser det ganska mörkt ut. Det är så orättvist, så fruktansvärt och hemskt. Du som har kämpat så, varit så tapper och hela tiden känt att allt kommer bli bra. Det ska det bli denna gång också, det måste bli det, det går ju inte på något annat sätt. Älskade älskade Albin, det finns ingen som du.
23/5 2023 tisdag
Imorgon är det dags för operation. Det känns både bra och dåligt. De är duktiga och det kommer säkert bli jättebra. Men vad händer sen? Finns det mer att göra? Hur kommer du må? Kommer det finnas mer metastaser och hur ska de få bort dem? Hur ska ditt liv bli? Ah, hur kunde det bli såhär? Det var inte alls så vårt liv skulle bli. Lilla älskade barn, hur mycket ska du vara med om. Och dina systrar, hur mycket ska de behöva vara med om. Tänk om det kan vara över, tänk om allt blir bra efter denna operation, tänk om det bara är det som behövs och sen går vi tillbaka till våra vanliga liv igen. Tänk om.
25/5 2023 torsdag
Igår ringde de ganska tidigt, före fyra. Du var klar och allt hade gått bra, herregud vilken lättnad! Jag och pappa åkte upp till dig på NIMA där du låg tillsammans med massa andra som hade opererats. Du var pigg och på gott humör, helt underbart att se dig.
26/5 2023 fredag
Nu har vi vaknat efter din andra natt på NIMA. Du har sovit dåligt, nästan inte alls. Du har ont i höften och är orolig att det ska vara en ny tumör.
30/5 2023 tisdag
Ibland sköljer liksom ett illamående över mig och jag bara dras ner i sorg och oro över vad som ska hända. Och en ledsamhet över att du ska behöva må så här dåligt. Du som just fyllt 15, du som ska vara ute med kompisar och härja och fira att det snart är sommarlov.
8/6 2023 torsdag
Imorgon är det skolavslutning, vad hände? Hela maj bara försvann och juni har startat utan att jag knappt märkt det. Du sover nästan ingenting på nätterna, du har väldigt ont och kan inte göra något på dagarna mer än ligga i soffan eller sängen. Åh vad jag längtar tills att du mår bra och inte har ont längre, du har det så jobbigt.
15/6 2023 torsdag
I måndags fick du läggas in. På läkarbesöket kunde du inte sitta i en stol utan var tvungen att ligga på en brits. Läkaren såg tydligt hur stressad din kropp var, du hade även högt blodtryck. Jag är livrädd för att cancern har spridit sig ytterligare. Det är som en stor klump i magen och det är en sån superjobbig väntan på svar. Det blir en annorlunda sommar, men det blir sommar nästa år igen. Huvudsaken att det blir bra snart älskade barn.
5/7 2023 onsdag
Tre veckor sen, den 15 juni, vi fick det fruktansvärda beskedet att du har fått nya metastaser i skelettet och att det inte finns något mer att göra. Det fruktansvärda beskedet att du kommer dö. Kanske inom några veckor, kanske inom några månader. Det är så smärtsamt, det är så hemskt, vi alla bara gråter och är helt förtvivlade. Och samtidigt lever du ju, du är samma person, du har väldigt ont, men du lever. Så hur ska vi leva med detta besked? Bara vänta på att du ska dö? Det går ju inte. Du har också så ont så vi kan inte heller leva ett helt liv på denna sommar och resa jorden runt och bara ha kul. Det enda du vill är att åka till ditt älskade Hamnskär. Jag håller tummarna för att det ska gå. Alla däruppe längtar efter dig. Mormor och morfar är här hos oss och hjälper till, det är guld värt. Vi vet inte hur länge vi får ha dig hos oss, men nu är du här och vi ska göra allt för att du ska ha det bra och att det kommer dröja innan du släpper taget.
30/8 2023 onsdag
En hel sommar har gått. En hel sommar har vi fått ha dig hos oss. Vi visste inte om det skulle gå, men det gjorde det. Det har varit en helt fruktansvärd sommar och även en helt underbar sommar. Du har haft det bra och du älskade att vara på Hamnskär med familj och släkt. För mig och pappa har det mest varit plågsamt, det är helt fruktansvärt att tänka att detta kanske är sista gången du är där, sista gången du träffar alla. Skolan startade 17 augusti och du gick dit. Du fortsatte gå en timma varje dag även veckan efter. Denna vecka har du ont i halsen och är förkyld, så du stannar hemma. Du har din morfinpump som du släpar med dig, den sitter i din venport och ger dig omedelbar smärtlindring när du behöver. Du går på kryckor, men det går hela tiden bättre. Vi vet inte hur länge vi får ha dig hos oss och det är så otroligt smärtsamt, det är som tortyr, att veta att det inte är för alltid. Samtidigt finns du hos oss nu, du lever och det är helt fantastiskt. Vi önskar så att du får vara med oss länge, länge och att det kommer ske ett mirakel. Att det kommer visa sig att tumörerna har försvunnit. Och vi vet inte, ingen vet alls hur det kommer gå. Kanske kommer allt gå bra, det finns en chans. Vi hoppas så innerligt. Vi älskar dig så mycket.
2/9 2023 lördag
Du och pappa är i Prag. Ni åkte i torsdags och det gick så bra. Jag tror inte att du är färdig här på jorden, du har så mycket att ge. Jag tror att du har ett syfte här och kanske även i nästa värld eller liv, men du behöver vara kvar här ett tag till. Du har så mycket att lära oss andra, ditt sätt att se på världen, på andra, att bry sig om andra och bara vara helt genomgod, det är du, allt det där är du.
4/10 2023 onsdag
Ytterligare en månad har gått och vi har dig ännu kvar hos oss. Du har ont i magen och är trött, men ändå helt med och vill göra saker. Du vill tillbaka till skolan så vi hoppas att du snart kan det. I måndags tittade vi på barncancergalan, du, jag och Kajsa. Väldigt fint. Du drog mig intill dig och vi satt och kramades, flera av barnen där kände vi igen från avdelningen. Du tycker det är så sorgligt när små barn är sjuka. Du är så fin, Albin. Du tänker alltid på andra. Åh jag hoppas så att du hänger i ett tag till. Vi vill ha dig kvar här.
12/10 2023 torsdag
Cancern har spridit sig en del i lungorna och i bäckenet. Det finns inget de kan göra och det är bara att vänta. Du vill ha mycket närhet nu och vi kramas mycket. Du är så fin och säger ofta att jag är en så bra mamma, särskilt när jag bråkar med dina systrar. Du vill att Magda ska vara nära dig och gärna sova hos dig. Det vill du med Kajsa också. Älskade, älskade Albin, hur kunde det bli så här? Hur kunde det gå så långt och så illa? Du var ju nästan frisk. Jag vill inte förlora dig, jag vill att du ska vara kvar hos oss alltid. Jag vet inte hur jag ska prata med dig om detta, jag vill inte att du ska vara ledsen och jag kan inte prata om det utan att gråta. Jag tror du känner att det inte är så långt kvar nu.
24/11 2023 fredag
Slutet av november och du är fortfarande med oss. Älskade, älskade barn. Det är så fruktansvärt att du behöver hjälp med precis allt och jag vet inte om det nu närmar sig slutet. Ibland känns det så och ibland är du så pigg och själv helt övertygad om att du inte kommer behöva sängen så länge till, utan att du snart kommer ta dig upp till ditt rum. Åh, jag hoppas det, att vi får se dig pigg igen, att du kan gå till skolan en gång till, att du får uppleva en jul till och helst en till födelsedag. Jag vill ha dig kvar, världen behöver fler som du. Fina, fina, älskade Albin. Om bara allt vore annorlunda, om bara inte livet var så jävla orättvist. Mitt älskade barn.
20/12 2023
Nu är det över. Den dagen vi fruktat mest för har kommit. Igår 17.20 drog du dina sista andetag. Det var så fint. Vi var där hela familjen och mormor och morfar. Vi såg på Sunes jul och plötsligt tittade du med stora ögon rakt ut i intet. Jag frågade om du såg något och du svarade ja, sen drog du ett djupt andetag och sedan ett ytterligare som var det sista. Fy helvete vad ont det gör. Det var så svårt att lämna dig där, men du var så fin, det såg ut som du sov. Min lilla älskling, var finns du nu? Jag är säker på att du är på en fin plats och att du blir väl omhändertagen. Vi ses igen älskade vän.
Varmt tack Linda för att du och familjen delar med er av Albins berättelse 💙 Barn och cancer hör inte ihop.