Volontärarbetet som ledde till förändring

Den här bloggtexten har jag dragit mig för att skriva. Säkert på grund av att jag visste orsaken till att jag sommaren 2014 hamnade mitt i den engelska landsbygden som volontär för Ride of Hope Europe.

På vintern 2014 hände det som vände upp och ner på hela min värld. Min far gick bort i cancer. Denna förbannade sjukdom som tar så många nära och kära ifrån oss. Chocken var total. På tre veckor hade jag mist min far. Sorg, saknad och smärta.

Min far blev 77 år och under våra sista veckor tillsammans förstod jag att han var så nöjd över sitt liv. Han kände ingen ånger eller önskade att han gjort si eller så. Tänk vad fantastiskt – så vill jag också känna när den dagen kommer.

När den mest akuta sorgen hade lagt sig började jag fundera på vad jag skulle ta mig till på sommaren. Jag spenderade nämligen mycket av min semester med min far nere i Kaxholmen och nu när min pappa inte längre skulle stå där på tröskeln och vinka mig välkommen så ville jag inte åka dit. Vad skulle jag göra under min semester?

Barncancerfonden sökte volontärer

Svaret skulle jag få av ”min” spinninginstruktör Alex som arbetade på Barncancerfonden. Alex la upp på facebook att Barncancerfonden sökte volontärer till sitt event Ride of Hope och Ride of Hope Europe. Detta var ju precis vad jag ville göra med min tid. Att mista en förälder som levt ett bra och långt liv är fruktansvärt och går inte att förbereda sig på, men att mista ett barn som står inför hela sitt liv kan jag inte ens föreställa mig. Här fick jag mitt tillfälle att slå tillbaka mot cancer.

Jag fick bli en i Ride of Hope-gänget

Jag skickade in min ansökan till Ride of Hope Europe. Yes, jag blev antagen! Alex mejlade Information mejlades till oss funktionärer inför resan där han beskrev våra roller, ansvar och uppgifter, bland annat; MC-eskort, Depåbil 1, Depåbil 2, Kvastbil, Sjukvårdsteam, Hotellansvarig och Startvärdar. Jag blev startvärd för Team Stockholm som hade Riggert Andersson som lagkapten, samt jag och Susanna delade på uppgiften ”Hotellansvarig”. Allt lät väldigt spännande.

Äventyret börjar

Resten av volontärerna samt Petter och Martin från filmbyrån Pophunters träffade jag för första gången på Skavsta när vi skulle flyga till London. Vilket gäng! Jag och Susanna hamnade bredvid varandra på flyget och vi skulle förbli bredvid varandra resten av äventyret. För ett äventyr, det blev det.

Logistikutmaningen

I mitt jobb på irländska exportrådet var jag ofta ansvarig för delegationer som besökte Irland eller norden. Detta visade sig vara en mycket passande erfarenhet för det är mycket logistik som ska till när man ska se till att 140 cyklisterna får mat 4 gånger om dagen; frukost, depå 1, depå 2 och middag samt se till att de har en säng att sova i varje natt.

Practical Joke

Detta med att ha en säng att sova i utnyttjade Alex för att lura alla lagkaptener vid ett kvällsmöte. Vi avslutade varje cykeldag med att lagkaptener och funktionärer gjorde en avstämning om hur dagen hade varit. Alex fick mig att lura alla genom att säga att hotellet för nästa dag inte hade vår bokning och att vi skulle få sova på ett vandrarhem. Det visade sig vara inte ett helt uppskattat skämt i stunden. Ledde mest till oro men som tur är så skrattades det åt det senare och Riggert körde till och med skämtet igen på sitt lag. Jag har sedan dess lärt mig att inte alltid hänga med på Alex upptåg, även om de låter väldigt kul i stunden.

Långa men roliga dagar

Det var långa och intensiva dagar för oss i volontärsgänget. Först upp och sist i säng men vi hade verkligen kul också. Juha, Sanna och jag skapade ett uttryck i bilen när vi ville vila lite – vi ville ”ta egen tid”.

Efter några dagar sa filmteamet till Alex att cyklisterna var alldeles för glada och pigga – de ville ha mer drama. När vi i service teamet hörde det skojade vi att vill de ha drama kan de få följa med oss i depåbilarna. Som när vi anländer till en Tesco för att hämta maten till dagens två depåer och vår bokning hade blivit avbokad. Vi hade ingen mat! Aldrig har så få handlat så mycket mat till så många på så lite tid.

Är ni nyfikna på hur Pophunters film blev – kolla in här Ride of Hope Europe 2014.

Alla var hjälpsamma

Man lär sig mycket när man provar på nya saker. En annan uppgift som jag fick under äventyret var att köpa cykelreservdelar. Nu vet jag vad alla möjliga och omöjliga cykeldelar heter på engelska. Bara en sådan sak. Alla cykelbutiker som jag besökte var mycket hjälpsamma när de hörde om vårt ändamål. I Oxford så riktade cykelmekanikern 15 hjul efter stängningsdags åt oss. Grabbarna i Evans Bikes i Woking fixade med Rajas cykel och under tiden så blev de väldigt förtjusta i våra Ride of Hope kepsar. Raja, Juha och jag gav dem varsin.

En av de ”lättare” depåerna för oss inom service var den vid IKEAs distributionscenter där IKEA ställde upp och bidrog med lättare till snacks och dryck. Schysst!

Vår engelska lastbilschaufför Sean hjälpte oss med att transportera bagaget för oss alla mellan hotellen. Många väskor blev det.

De magiska orden

Under äventyret blev jag lite av Alex högra hand och dag 5 i en liten by vid namn Chirk sa Alex till mig att Barncancerfonden skulle kunna ha nytta av mig och mina kunskaper. De orden blev startskottet till det nya. Jag hade då arbetat 13 år för irländska exportrådet och jag kände att jag var redo för något nytt.

Jag berättade för Alex att jag funderade på att starta ett eget konsultbolag. Något nytt som gjorde skillnad vore perfekt och samtidigt skulle jag kunna fortsätta att assistera irländska företag att etablera sig i norden. Alex berättade om mig för sin chef Åsa och i oktober 2014 träffades vi för ett förutsättningslöst möte.

Åsa återkom och frågade om jag skulle kunna tänka mig att i 8 månader arbeta en dag i veckan för att bistå Alex med Ride of Hope Europe 2015 och Ride of Hope Europe 2016. ”Absolut” blev mitt svar. December 2014 sa jag upp mig för att starta mitt egna konsultbolag och för att arbeta en dag i veckan för Barncancerfonden. Läbbigt att säga upp sig men det kändes ändå så rätt.

Det blir sällan som planerat

Ni vet att det sällan blir som man tänkt sig och ödet ville annat än att jag skulle fortsätta utveckla mitt konsultbolag. Numera har jag en projektanställning och jag arbetar 4 dagar i vecka för Barncancerfonden på Företagsinsamling Idrottsevent.

När jag blev erbjuden att öka på mitt åtagande hos Barncancerfonden kändes det som en ”once in a life time opportunity”. Det var för bra för att säga nej till – jag fick ju kombinera mitt intresse för idrott med att samla in pengar till barncancerforskning. Och jajemen, visst var jag med som volontär förra sommarens Ride of Hope Europe också. Här kan ni se det centrala servicegänget under 2015. Hurra för dem!

Bli volontär! Det är så kul!

Jag kan verkligen rekommendera att bli volontär. Det har gett mig många nya vänner och det är otroligt inspirerande att hjälpa. Barncancerfonden arrangerar många olika idrottsevent som behöver volontärer, både för att vara funktionär men även för att vara en av arrangörerna som t ex vid Walk of Hope.

Ride of Hope Europe 2014

Jag vill avsluta med att tacka hela Ride of Hope Europe 2014 gänget, cyklister, funktionärer, sjukvårdare och filmteam för att ni gjorde sommaren 2014 till en fantastisk sommar trots att det var min första utan min älskade pappa Ingvar. Tack!

//Eleanor Rendahl, Kundansvarig Idrottsevent