Tankar om livet

En sjukdom som cancer väcker tankar om livet och döden. Det är helt normalt att bära på många frågor. I det här kapitlet vill vi ge dig råd på vägen.

Det kan kännas svårt att berätta vad man tänker och känner, som att vara rädd för att dö. Du kanske försöker trycka undan tankarna och känslorna. Att hålla tillbaka gör ofta att det känns värre så det är viktigt att hitta någon att dela tankarna med. Du kan vända dig till psykologen på sjukhuset. Om du inte vill prata med dina föräldrar kan du vända dig till någon annan vuxen som du tycker om. Många tycker att det ger tröst och stöd att prata med någon som har varit med om samma sak. Om du tycker att det är svårt att prata om dina känslor och tankar kan det hjälpa att skriva ner vad du tänker och känner.

Att känna oro för att bli sjuk igen

Det är helt normalt att vara orolig för att få återfall, att bli sjuk igen. Kanske känner du ofta efter hur du mår. Kanske tänker du på hur du alls skulle orka med att bli sjuk igen. Inga av de här tankarna är konstiga. Berätta för en förälder eller en annan vuxen om hur du känner. Om oron tar över, prata med sjukhusets psykolog.

Att försöka ta en sak i taget, en dag i taget och göra livet så meningsfullt som det går är ett sätt att hantera tankarna och känslorna. Många som har varit i samma situation som du berättar att de här tankarna ofta känns lättare med tiden. Att ingen faktiskt vet vad som kommer att hända med hans eller hennes liv, oavsett om man har cancer eller inte, kan också vara en tröst.

Att få ett återfall

Att ha fått besked om återfall, att du har blivit sjuk igen, kan kännas mycket svårt. Du vet hur jobbigt det är att vara sjuk och att gå igenom behandlingar. Om du undrar över hur du ska orka är det inte konstigt. Du kan vara mer rädd för att dö än du var första gången.

Du får gå igenom det här så bra som du kan och så bra som det är möjligt. Det som är bra är att du vet hur du själv fungerar och vad som är viktigt för dig. Ta vara på det och använd det som en styrka.

Att ha cancer som inte går att bota

Du som har fått besked om att du inte kan bli botad och har begränsad tid kvar att leva kan bära på många tankar och frågor. Vad är ett bra liv? Vad kommer jag att missa? Varför jag? Ska jag aldrig få vara ihop med någon? Kommer någon att minnas mig? Vad kommer att hända med min familj?

Det är inte konstigt om du tänker kring de här frågorna. Det är viktigt att du får prata om dem, även om det inte finns svar på allt. Prata med en vuxen du tycker om eller någon som har tänkt på samma saker. Personen ska vara en sådan som du inte känner att du behöver trösta eller skydda. Det är vanligt att man i din situation oroar sig för sin familj och andra omkring sig men kom ihåg att det är du som är viktig nu. Du ska inte skydda andra.

Du kan också skriva vad du känner och tänker. Efter en tid kan du uppleva att du inte känner dig riktigt lika intensivt ledsen, arg eller uppgiven längre. Om det är så för dig kan dina tankar börja handla om saker du vill göra och hur du vill ha det när du blir sämre.

Att skriva ett brev till dina vänner kan vara skönt för dig och bra för dem. Då blir det tydligt för dem hur du behöver dem nu. ”Jag kommer att dö, så här mår jag, det här är viktigt för mig, så här behöver jag er nu …” Om du vill skriva ett sådant brev, ta hjälp av någon vuxen som du tycker om och litar på för att formulera det.