Försäkringskassan

I samband med att barnet får sin diagnos  

När barnet får sin diagnos och den första kontakten med Försäkringskassan ska göras kommer kuratorn på det barncancercentrum ni hör till att hjälpa er med den information och de intyg som behövs för att få ersättning för till exempel vård av allvarligt sjukt barn. 

Senare under behandlingstiden kan det för en del familjer bli aktuellt att ansöka om omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.  

Vad är SGI och varför är det viktigt  

SGI betyder sjukpenninggrundande inkomst. Det är ett belopp som räknas fram av Försäkringskassan och som ligger till grund för hur mycket pengar du kan få om du till exempel blir sjuk eller ska vara föräldraledig. Om du inte har en SGI kan du bli utan ersättning eller få mindre pengar. Därför är det viktigt att du har koll på din SGI och vet hur du kan påverka den.  

På Försäkringskassans webb finns en sida som förklarar vad SGI är. Där kan du fylla i just dina förutsättningar och få en förklaring till hur din SGI beräknas. Den informationen kan användas av alla men kan vara extra viktig för dig som är egen företagare, studerande eller arbetslös.  Mer information hos Försäkringskassan hittar du här.

Tillfällig föräldrapenning för vård av allvarligt sjukt barn  

Denna ersättning kan föräldrar ansöka om när barnet fått sin diagnos och startat sin behandling. Med allvarligt sjukt barn menas att det är stor fara för barnets liv, eller att barnet får behandling mot sin sjukdom och det finns fara för barnets liv utan denna behandling.  

Vid denna form av föräldrapenning har båda föräldrarna rätt till ersättning från Försäkringskassan under ett obegränsat antal dagar. Detta gör att när familjen väl kommer hem och den medicinska behandlingen börjar trappas ned något har familjen fortfarande möjlighet att ansöka om ordinarie tillfällig föräldrapenning, vilken uppgår till maximalt 120 dagar per barn och kalenderår.  

Försäkringskassan har en grupp av försäkringsutredare som arbetar med tillfällig föräldrapenning för vård av allvarligt sjukt barn. Prata med din kurator så kan han eller hon lotsa dig vidare till den gruppen om det skulle vara aktuellt i ert fall. Mer information hos Försäkringskassan hittar du här. 

Omvårdnadsbidrag  

Omvårdnadsbidraget finns för att hjälpa föräldrar med barn som är svårt sjuka eller har en funktionsnedsättning. Bidragets storlek varierar beroende på hur stora behov barnet har. För att få omvårnadsvårdbidrag ska barnet behöva särskild tillsyn och vård i minst sex månader. Mer information hittar du här. 

Merkostnadsersättning  

Om du har merkostnader till följd av ditt barns funktionsnedsättning under minst sex månader kan du få merkostnadsersättning. Med merkostnader menas kostnader som beror på barnets funktionsnedsättning och är utöver vad som är vanligt för barn i samma ålder. Försäkringskassan bedömer vad som räknas som merkostnader. Mer information hittar du här.  

Kassakoll  

I Försäkringskassans Kassakoll kan du beräkna hur stor ersättning du får utifrån din lön.  

Om föräldrarna inte lever ihop 

För dig som inte lever ihop med den andra föräldern till barnet finns stöd och information om underhållsbidrag, beräkning av underhållsbidrag, underhållsstöd, personligt webbmöte, samarbetssamtal och saker som kan vara bra att veta om du separerar eller är ensamstående med barn. Mer information hittar du här.

För dig som överlevt cancer som barn och idag är vuxen  

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga   

Aktivitetsersättning är en ersättning som du kan få om du är mellan 19 och 29 år och har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta under minst ett år. Under tiden med aktivitetsersättning kan du få stöd och hjälp med att kunna börja arbeta.  

Aktivitetsersättningen kan beviljas i ett till tre år beroende på hur länge din arbetsförmåga är nedsatt. Mer information hittar du här.

Sjukersättning 

Sjukersättning är en ersättning som du kan få om du är mellan 19 och 64 år och har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig kommer att kunna arbeta, varken nu eller i framtiden. Mer information hittar du här. 

Bostadstillägg vid sjukdom 

Bostadstillägg är pengar du kan få om du har aktivitetsersättning eller sjukersättning och har kostnader för ditt boende. Du behöver inte betala skatt på tillägget. Mer information hittar du här.

Frågor och svar om socialförsäkringar 

• Vilka medicinska underlag behövs när jag ansöker om aktivitetsersättning och sjukersättning?

  Det viktigaste underlaget är ditt läkarutlåtande. För att få aktivitetsersättning eller sjukersättning måste du visa att dina besvär är bestående och inte kan blir bättre trots behandling. Ett läkarutlåtande skrivs av läkare och är betydligt mer utförligt än ett läkarintyg.  

  Även psykologer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller andra vårdgivare kan inkomma med underlag för att ge Försäkringskassan en så heltäckande bild som möjligt. 

• Hur sker övergången från aktivitetsersättning till sjukersättning?
  • Du blir kontaktad av Försäkringskassan. När du är 29 år kommer Försäkringskassan skicka ut skriftlig information till din hemadress, eller digitalt till din Kivra-adress, om att du i stället kan ansöka om sjukersättning och hur du går till väga för att ansöka.  

  • Din läkare måste ge ett utlåtande. När du fått information från Försäkringskassan behöver du kontakta din läkare för att få ett aktuellt läkarutlåtande.  
  • En handläggare på Försäkringskassan hjälper dig vidare.  
• Vilka kompletterande stöd kan jag söka då jag har beviljats aktivitetsersättning/sjukersättning?
  • Bostadstillägg. Om du har aktivitetsersättning eller sjukersättning kan du ha rätt till bostadstillägg, beroende av hur stora dina inkomster är i förhållande till dina boendekostnader. 

  • Merkostnadsersättning. Om du har extra kostnader på grund av dina besvär, till exempel för mediciner, specialkost, kostnad för god man eller hemtjänst, kan du ha rätt till merkostnadsersättning.  
     
  • Bilstöd. Om du på grund av dina besvär har svårt att förflytta dig eller åka kollektivtrafik kan du ha rätt till bilstöd.
• Vad händer om jag inte beviljas den ersättning jag har ansökt för aktivitetsersättning/sjukersättning?

  Barncancerfondens juridiska rådgivning Rättshjälpen hjälpa dig med att överklaga beslutet till i första hand Försäkringskassan för omprövning, och vid behov ta ärendet vidare till Förvaltningsrätt och Kammarrätt.  

  Under tiden kan man i stället bli beviljad sjukpenning, vilket är en ersättning som inte ställer lika höga krav.  

• Arbetsförmågabedömning, hur går det till?

  Din läkare beskriver vilka symptom du har och vilka hinder till aktivitet de leder till. Utifrån underlaget från läkaren bedömer Försäkringskassan om din förmåga att utföra olika typer av arbeten på arbetsmarknaden är nedsatt eller inte.  

• Vad händer om min arbetsförmåga ändras kopplat till sjukersättning/aktivitetsersättning?

  Om du skulle få en högre arbetsförmåga och vilja arbeta i högre utsträckning, så är det viktigt att du meddelar Försäkringskassan. De kommer i så fall bevilja dig en lägre grad av aktivitetsersättning/sjukersättning.  

  Om din arbetsförmåga skulle vara nedsatt i högre omfattning än tidigare så måste du ansöka om att få aktivitetsersättning/sjukersättning i högre omfattning. Det är då viktigt att du får medicinskt underlag som beskriver att dina symptom och dina begränsningar har förvärrats sedan du sist ansökte om ersättning i en viss omfattning. De kan ersättning med antingen 25, 50, 75 eller 100 % omfattning.  

• Kan jag ha sjukpenning och sjukersättning samtidigt?

  Ja. Det är ganska vanligt att arbetsförmågan har bedömts vara stadigvarande nedsatt på deltid.  

• Vad kan Uppföljningsmottagningarna hjälpa till med?

  Det finns sex mottagningar för uppföljning av sena komplikationer efter barncancer i Sverige.  
  Uppföljningsmottagningarna kan bland annat hjälpa till med att skriva intyg. Dessa kan gälla sjukersättning, aktivitetsersättning, ansökningar om insatser via Socialtjänsten, eller andra intyg där patientens situation behöver intygas. 

  Mottagningarna kan även hjälpa till med: 

  • att se till att patienten får de vårdkontakter som behövs 
  • stötta i kontakt med andra aktörer, så som Försäkringskassa, Arbetsförmedling eller Socialtjänst 
  • att ta fram underlag till ansökningar.