Något användbart att bära med sig

Ryggsäckar till nyinsjuknade barn – en gåva inför en tuff ”resa”

UPPSALA
Barncancerfonden Mellansverige har under många år givit ryggsäckar till nyinsjuknade barn.
En gåva i en jobbig tid, och en gåva som kan användas länge.
Ryggsäcken är en personlig hälsning som har blivit tradition.
Och den tänker vi fortsätta med.

Barncancerfonden Mellansverige var först ut i Sverige med idén att erbjuda varje cancerdrabbat barn i regionen en ryggsäck, packad med personligt utvalda gåvor. I uppåt 15 år har detta pågått, och fler föreningar har nu tagit efter. Ryggsäcken är ofta den första kontakten en drabbad familj får med Barncancerfonden, och utgör både en gåva och en inbjudan till att bli medlem i föreningen, vilket dock är helt frivilligt. Ryggsäcken får alla.

– Ryggsäckarna är en bra grej och en bra introduktion till Barncancerfonden, säger Petter Ekelund, ordförande i Barncancerfonden Mellansverige. Det är en gåva i en jobbig tid med delvis personligt innehåll som kan användas länge.

– Tanken från början var också att gåvan ska vara något man verkligen kan ha nytta av och inte något som bara blir liggande, fortsätter Petter. Själva ryggsäcken är inte bara ett emballage, utan något användbart. Och många som man hör ifrån har också verkligen nött ut sina ryggsäckar under åren, och det är just det som är meningen.

– Det finns också en symbolik i ryggsäcken, menar Petter; något att bära med sig på en tuff ”resa” och samtidigt med ett innehåll att identifiera sig med. Så det här tänker vi fortsätta med.
Packat och klart. Fem ryggsäckar på väg till avdelning 95A.

Ryggsäckarna packas med saker och information utifrån det svarskort som en drabbad familj kan fylla i och skicka in, och det är föreningsinformatörens uppgift. Innehållet anpassas efter ålder och eventuellt angivna intressen, till exempel pyssel, böcker, lego, eller ett fotbollsmagasin. Men oavsett ålder får alla en mjukisnalle – en ”tröstis”.

De fullpackade ryggsäckarna levereras sedan till avdelning 95A på Akademiska sjukhuset där de delas ut. Det är konsultsjuksköterskornas uppgift. Konsultsjuksköterska Eva Turup kan då känna sig som en jultomte.

– Det här är en positiv och tacksam uppgift, berättar Eva Turup. Men det är inte mig barnen ska tacka för ryggsäcken. Jag har ju bara förmånen att kunna få glädja och samtidigt förmedla rekommendationen om medlemskap i Barncancerfonden Mellansverige.

– Men jag är såklart nyfiken på barnens reaktion, fortsätter Eva. Och ibland kan jag inte låta bli att stanna kvar lite när de öppnar ryggsäcken – de blir ju så glada! Det här är ju faktiskt en gåva just till dem, mitt i allt det jobbiga.

– Ryggsäcken ger något annat att tänka på en stund, tror Eva. Och inte minst sysselsättning under all den väntetid som sjukhusvistelsen innebär. Då kan till exempel lite pyssel vara på sin plats.  

Alla får en "tröstis".

Längst ner i korridoren, i väntrummet på avdelning 95A, sitter fyraårige Frank och målar tillsammans med sin pappa. Frank målar massor av gult, och minns då han fick sin ryggsäck med just målarfärger i. Den dagen var han utklädd till tiger. Helst av allt skulle han dock velat ha fått lego och en polisstation, men vilken tur att ryggsäcken också innehöll ett presentkort på 800 kr – ett presentkort som gäller i 150 butiker, och därmed säkert hos någon som säljer lego-polisstationer.

–  Ryggsäcken var jättefin, tycker pappa Alexander. Det var en bra mix av saker och information, och ryggsäcken i sig var snygg, funktionell och perfekt för en cykelutflykt i det rådande sommarvädret.

Men nu vill Frank inte måla mer. ”Nu åker vi”, kommenderar han, släpper penseln och skuttar kvickt upp på droppställningens hjul. Pappa har nästan svårt att hinna med. Frank rullar iväg och försvinner snart bort i korridoren. Kvar finns bara ett papper med massor av gul färg. Kanske föreställer det en tiger. Eller en polisstation i lego.