Leukemi

Leukemi kallades förr blodcancer, men är en cancersjukdom som uppstår i benmärgen. Den karaktäriseras av okontrollerad tillväxt av omogna förstadier till vita blodkroppar i benmärgen.

Leukemicellerna tränger ut den friska blodbildningen och tränger sig så småningom även in i blodet och övriga organ i kroppen. Det finns många olika typer av leukemi, men de två huvudtyperna är akut lymfatisk leukemi, ALL, och akut myeloisk leukemi, AML.

Leukemi symptom

Blekhet, trötthet, bensmärtor, blåmärken som inte försvinner, svårläkta sår samt infektionskänslighet kan vara tecken på leukemi. Små barn kan oftast inte förklara att de har ont i leder eller muskler. Istället blir dom kinkiga och irritabla och visar ofta smärtan genom hälta. Ett kännetecken för sjukdomen är att barnet stadigt blir allt sämre.

Diagnos

När föräldrar och sjukvårdspersonal misstänker leukemi tas ett blodprov för att ställa diagnos. Läkaren tar därefter ett benmärgsprov för att avgöra vilken leukemityp patienten drabbats av. I benmärgsprovet letar läkaren också efter kända avvikelser hos de sjuka cellerna.

Behandling

Akut lymfatisk leukemi, ALL, behandlas mer eller mindre kontinuerligt med cytostatika under drygt två år. Behandlingen delas in i standard-, medel- eller högrisk, där högriskbehandlingen ofta inkluderar benmärgstransplantation.

Akut myeloisk leukemi, AML, har en kortare behandlingstid men är mer intensiv. Den pågår i ungefär sex månader till ett år. Behandlingen delas in i standard- och högrisk. För högriskpatienterna kan det dessutom krävas en benmärgstransplantation.

Benmärgsprov

Benmärgen finns i alla kroppens ben, framför allt i bäckenet och de tjockare rörbenen. I benmärgen bildas nästan alla celler som finns i blodet. Vävnad från benmärgen ger därför viktig information om blodsjukdomar som till exempel leukemi.

Benmärg tas oftast från höftkammen. En specialkanyl sticks in i märgen, inuti benet. Benmärgsvätska dras ut i en spruta och även en liten bit benmärgsvävnad kan tas till prov.

Komplikationer

Leukemibehandling med cytostatika kan påverka funktionen i många organ, till exempel nerver, hjärta, hjärna, lever eller njurarna. Under behandlingen följs därför organfunktionen för att undvika en skada. 

Leukemi prognos

Prognosen för leukemi har blivit betydligt bättre under senare år tack vare en bättre diagnostik och en allt effektivare behandling. Drygt 90 procent av barnen som drabbas av ALL överlever, medan prognosen för AML är närmare 80 procent.

Forskning

Det forskas bland annat på nya cancerläkemedel och nya kombinationer av cytostatika, och på hur man kan ge medicin på ett bättre sätt, utifrån varje patients unika typ av leukemi och genuppsättning.

Dessutom utvecklas hela tiden bättre metoder för omvårdnad. Det handlar om bättre läkemedel mot illamående och andra biverkningar efter en cytostatikakur.

Akut lymfatisk leukemi 

Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste formen av leukemi, cirka 90 procent av alla leukemifall.

Akut myeloisk leukemi 

Akut myeloisk leukemi utgår från en av de två grupperna av vita blodkroppar, granulocyter, och är mycket ovanlig, bara cirka tio procent av leukemifallen är AML.

Infant leukemi 

Infant leukemi är egentligen bara beteckningen på ALL, Akut lymfatisk leukemi, hos spädbarn som diagnosticeras före tolv månaders ålder.