”Personalbrist största hotet mot barncancervården”

Tidigare socialminister Annika Strandhäll och Socialdemokraterna lovade inför höstens val 500 miljoner kronor per år till cancersjukvården under kommande mandatperiod, med barncancervården som ett prioriterat område. I Almedalen 2018 ställde sig ytterligare sex partier bakom samma löfte.

Sju av åtta riksdagspartier enades alltså om att satsa på barncancervården under den mandatperiod som vi nu är inne i. I den budget som riksdagen antog innan jul finns satsningen med, inklusive en avsatt del för barncancervården. För det säger vi tack, det var ett besked som vi tog emot med stor glädje. Nu måste pengarna komma barncancervården till gagn. Nästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer och satsningen innebär hopp för alla barn som drabbas.

Vi är nu i starten av en ny mandatperiod. Runt om i landet finns folkvalda, gamla och nya, med möjlighet att verka för att löftet går från ord till handling.

Tack vare framsteg inom forskningen överlever i dag 80 procent av de barn som drabbas. För att rädda ett cancersjukt barn krävs långa och tuffa behandlingar. Den avancerade vården kräver ökad personaltäthet, mycket mer än tidigare. Men antalet sjuksköterskor på barncanceravdelningarna har inte ökat i samma takt som den medicinska utvecklingen har gått framåt, och bara en del av dem har utbildning i barnonkologi.

Den medicinska behandlingen inom svensk barncancervård håller världsklass, men det finns andra delar av barncancervården som behöver mer resurser. Det är därför mycket angeläget att löftet som partierna gav i Almedalen förra året också blir verklighet.

I Sverige finns sex regionala barncancercentrum, alla med olika förutsättningar och olika behov. Men det finns flera gemensamma utmaningar där satsningar kan ge barncancervården förutsättningar att:

1. Förstärka personaltätheten för sjuksköterskor. Så att barn med cancer och deras familjer alltid kan känna trygghet. Så att de inte behöver flytta till andra avdelningar eller sjukhus och där träffa ny personal som inte känner till deras sjukdomshistoria.

2. Förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön. Så att personalen trivs, orkar med sina uppgifter och vill stanna inom den högspecialiserade barncancervården i stället för att gå till bättre betalda jobb med mer regelbunden arbetstid.

3. Ge tid till fortbildning och forskning, för såväl läkare som sjuksköterskor. Så att vi inom en överskådlig framtid kan bota alla barn som drabbas av cancer.

4. Ge ett fullgott psykosocialt stöd till drabbade barn och deras familjer. Så att barn med cancer och deras familjer får möjlighet att träffa kurator och psykolog. I dag är stödet otillräckligt. Många drabbade föräldrar vittnar om att de inte erbjudits något stöd alls, och att förväntningarna från samhälle och arbetsgivare är att allt ska återgå till det normala så snart den mest intensiva behandlingsperioden är över.

Vi är övertygade om, att om dessa åtgärder prioriteras, kommer vi inom en snar framtid att se en tydlig förbättring av barncancervården för såväl drabbade barn och deras familjer som för personalen. 

Jens Schollin, ordförande Barncancerfonden
Thorbjörn Larsson, generalsekreterare Barncancerfonden

Till artikeln i Dagens Samhälle, 190129:
”Personalbrist största hotet mot barncancervården”