Det behövs mer forskning inom barncancer
Genom utlysning av forskningsprojekt och forskningstjänster bidrar Barncancerfonden till att finansiera forskning och ge svenska forskare det långsiktiga stöd som krävs för att fler barn ska kunna botas från cancer.
Barncancerfonden finansierar både grundforskningsprojekt och kliniska projekt för att bota sjuka barn och ge dem ett bättre liv under och efter behandling. Därför fokuserar de forskningsprojekt som Barncancerfonden bekostar på flera olika områden, från att ta fram morgondagens spjutspetsbehandlingar med cancerätande T-celler eller målinriktade molekyler, till att förbättra behandlingsprotokoll och skapa förutsättningar för ett bättre psykologiskt omhändertagande under och efter behandlingen.
Barncancer är ett samlingsbegrepp för många olika diagnoser, som ibland kan vara mycket ovanliga. För att kunna dra säkra slutsatser och utveckla nya behandlingsmetoder för alla diagnoser krävs därför att forskare samarbetar. Med hjälp av Barncancerfonden kan forskare och kliniker samarbeta både nationellt och internationellt. Detta sker exempelvis genom nätverk som utvärderar dagens behandling och utvecklar nya behandlingsprotokoll, samt bidrar till ökad kunskap och kompetens bland vårdpersonal i Sverige – allt för att svenska barn ska få tillgång till de senaste framstegen inom cancerforskningen.
Utlysningar av forskningsprojekt och forskningstjänster
Aktivitet
- Barncancerfonden stöttar forskning genom utlysningar av forskningsprojekt och forskningstjänster.
- Barncancerfonden har under 2019 delat ut ett av sina största anslag någonsin för att kartlägga medfödda genetiska orsaker vid barncancer. Det ska leda till bättre prevention och behandling – och att liv kan räddas.
- Barncancerfonden har översatt sitt ansökningssystem till engelska. Detta möjliggör för fler utländska forskare, såväl inom som utom Sverige, att ansöka om forskningsanslag
- Barncancerfonden har genomfört utlysningen ”Medicinteknik innovation för barn med cancer” i samarbete med MedTech4Health. Målet är att åstadkomma produkter eller tjänster som bidrar till bättre vård eller omsorg för cancerdrabbade barn och deras familjer.
- Barncancerfonden har gett omfattande stöd till ett stort internationellt forskningsprojekt med syfte till att förbättra behandlingsprotokollet av akut myeloisk leukemi (AML). Forskningsprojektet, som är integrerat i den svenska barncancervården, startade 2013 och leds från Sverige. Forskningsresultaten är helt avgörande för att utveckla behandlingen och förbättra prognosen för barn med AML.
- Barncancerfonden har stöttat forskning som individanpassar och därmed förbättrar behandlingen av akut lymfatisk leukemi (ALL). Genom att studera läkemedelskoncentrationen i blodet kan varje barn få exakt rätt dos, och därmed ökad chans till överlevnad med mindre biverkningar.
- Barncancerfonden har beviljat anslag till forskning inom området immunterapi, vilket förstärker engagemanget i nya innovativa behandlingsmetoder. Immunterapiforskningen som Barncancerfonden stöttar inkluderar forskning om CAR-T-celler, som revolutionerat behandlingen av vissa diagnoser.
Effekt
Tack vare utlysning av forskningsprojekt och forskningstjänster har fler forskare kunnat ägna sig åt barncancerforskning och fler forskningsprojekt kunnat genomföras. Den ökade kunskapen från olika forskningsprojekt och forskningsområden har också bidragit till utveckling av förbättrade behandlingsmetoder och nya mediciner – och i förlängningen till ökad överlevnad och ett minskat antal komplikationer bland överlevarna.
Det tydligaste beviset på att utvecklingen inom barncancerforskning går framåt är de nya överlevnadssiffrorna. Ny statistik visar att barncanceröverlevare har ökat från 80 till 85 procent under en femårsperiod.
Bland de 10-15 barn i Sverige som får diagnosen AML varje år är femårsöverlevnaden uppe i 78 procent att jämföra med 63 procent 2010. Den främsta orsaken är att läkarna blivit bättre på att upptäcka cancerceller som finns kvar efter avslutad behandling. Genom att förfina en metod som kallas flödescytometri, där varje cell kan karakteriseras med laser, kan de barn som behöver mer behandling identifieras. Metoden är en del av behandlingsprotokollet sedan 2013. Metoden möjliggör en bättre riskindelning av patienterna genom att upptäcka mycket få leukemiceller i benmärgen efter behandlingen, och på så sätt identifiera de barn som löper hög risk för återfall och som behöver ytterligare behandling som stamcellstransplantation. En annan förändring som bidragit till den ökade överlevnaden är en mer intensiv cytostatikados i inledningen av behandlingen, vilket har resulterat i färre återfall.
Överlevnaden i ALL har stigit dramatiskt sedan 1970-talet, från att vara i princip obefintlig till nära 94 procent i dag. Framgångsrik forskning och kliniskt samarbete inom barnonkologin har lett till att överlevnaden bland barn idag är så bra att även vuxenpatienter behandlas med barnprotokollet, vilket har lett till ökad överlevnad även bland vuxna.
Läs mer om CAR-T-celler för behandling mot ALL i Barncancerrapporten 2017
Femårsöverlevnad* efter insjuknande i barncancer
Insjuknandeår |
Hodgkins lymfom |
Akut lymfatisk leukemi |
Non-hodgkins lymfom |
Njurtumörer |
Hjärntumörer |
Neuroblastoma |
Bentumörer |
Tumörer i muskler/bindväv |
Akut myeloisk leukemi |
1955 |
22 |
2 |
16 |
10 |
18 |
10 |
18 |
20 |
2 |
1960 |
35 |
2 |
18 |
18 |
25 |
13 |
19 |
24 |
2 |
1965 |
50 |
2 |
20 |
28 |
33 |
18 |
20 |
28 |
2 |
1970 |
60 |
3 |
25 |
38 |
38 |
25 |
29 |
40 |
2 |
1975 |
72 |
30 |
32 |
61 |
40 |
30 |
38 |
45 |
2 |
1980 |
82 |
60 |
50 |
71 |
45 |
38 |
45 |
47 |
3 |
1985 |
94 |
75 |
76 |
84 |
68 |
45 |
50 |
53 |
20 |
1990 |
98 |
80 |
79 |
84 |
73 |
57 |
53 |
69 |
35 |
1995 |
97 |
87 |
82 |
90 |
76 |
62 |
74 |
79 |
59 |
2000 |
96 |
87 |
86 |
88 |
75 |
62 |
69 |
80 |
64 |
2005 |
97 |
87 |
85 |
83 |
78 |
73 |
74 |
78 |
61 |
2010 |
99 |
89 |
86 |
91 |
82 |
73 |
78 |
67 |
63 |
2015 |
100 |
94 |
91 |
97 |
81 |
73 |
78 |
79 |
78 |
Diagrammet visar femårsöverlevnad* för olika barncancerdiagnoser. Statistiken omfattar barn i Sverige, 0 till 15 år och sammanställs vart femte år.
* Hur stor andel av de som insjuknat som lever fem år efter sin diagnos
Stöd till forskningsinfrastruktur
Aktivitet
- För att optimera nyttjandet av begränsade resurser och bidra till snabbare resultat från forsknings- och utvecklingsprojekt ger vi också stöd till infrastruktursatsningar som möjliggör insamling, lagring och koordinering av forskningen. Ett exempel är Barntumörbanken som startades 2013 och som då samlade in vävnad från hjärntumörer och neuroblastom. År 2015 utökades banken till att gälla alla solida tumörer och till att utföra viktiga analyser som alla forskare kan ta del av. Solida tumörer utgör cirka 70 procent av fallen bland de 300 barn som drabbas av cancer varje år. Syftet med banken är att utnyttja det värdefulla patientmaterialet maximalt och förhindra att olika forskare ägnar resurser åt att göra samma analyser.
- Barncancerfonden finansierar också det svenska Barncancerregistret – en mycket viktig satsning för infrastrukturen kring barncancerforskningen. Registret innehåller data om patienternas insjuknande, behandling och komplikationer, vilket är avgörande information för att kunna bedriva forskning och utveckla behandlingsprotokoll.
Effekt
Utan Barntumörbanken hade färre forskningsprogram i Sverige kunnat genomföras, eftersom proverna inte sparats korrekt och räckt till lika många experiment och forskningsprojekt. Antalet insamlade prover ökar stadigt och analyser har gjorts på många av proverna. Idag deltar Barntumörbanken i fyra pågående kliniska barnonkologiska behandlingsstudier genom att hantera de vävnadsprover som behövs för studierna. Dessa är BIOMEDE, INFORM, PNET5 och CMS.
Barncancerregistret främjar barncancerforskningen och möjliggör utvecklingen av nya behandlingsmetoder och protokoll. Samtliga behandlingsprotokoll i Norden är beroende av de registerdata Barncancerregistret bidrar med. Exempelvis är registret avgörande för den forskning som lett fram till ökad överlevnad i AML.
Klinisk forskning ger nya behandlingar
Aktivitet
- För att forskningsresultat ska nå patienterna i form av nya läkemedel och behandlingar införde Barncancerfonden år 2016 en särskild utlysning för kliniska forskningsprojekt. Syftet var att öka klinisk barncancerforskning som direkt förbättrar behandling och omvårdnad.
- Barncancerfonden har ökat den genomsnittliga anslagsnivån på våra beviljade forskningsprojekt.
Effekt
En ökning av den genomsnittliga anslagsnivån till forskningsprojekt inom klinisk forskning möjliggör att mer forskning kommer patienterna till godo snabbare, med ökad chans att uppnå forskningens mål.
Beviljat till kliniska studier
Medelbelopp per år, forskningsprojekt och tjänster (kr)
År |
Medelbelopp per år |
2001 |
555 717 |
2002 |
317 750 |
2003 |
400 294 |
2004 |
331 846 |
2005 |
333 456 |
2006 |
376 154 |
2007 |
315 625 |
2008 |
327 778 |
2009 |
581 250 |
2010 |
416 429 |
2011 |
446 160 |
2012 |
395 833 |
2013 |
350 386 |
2014 |
318 182 |
2015 |
368 859 |
2016 |
438 462 |
2017 |
659 722 |
2018 |
600 926 |
2019 |
835805 |
Hope
Aktivitet
- Nya kunskaper som tas fram genom forskning och utveckling måste omsättas i nya läkemedel och behandlingsmetoder. För detta behövs kliniska studier och läkemedelsprövningar anpassade för barn, och implementering av ny kunskap i den kliniska vardagen. Barncancerfonden har sedan 2016 medfinansierat uppbygganden av HOPE – Hematologisk Onkologisk Prövningsenhet för tidiga kliniska läkemedelsprövningar – i Stockholm. Vi stödjer också en avdelning för kliniska studier på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Båda avdelningarna har blivit ackrediterad av ICTT, Innovative Therapies for Children with Cancer.
Effekt
Nya kliniska prövningsenheter möjliggör att barn i Sverige får tillgång till nya innovativa behandlingar. I förlängningen leder det också till att fler effektiva läkemedel som botar barn med cancer kan utvecklas och lanseras. Arbetet med ett flertal internationella läkemedelsprövningar och registerstudier har redan startats, bland annat en fas II-läkemedelsstudie på ponsgliom (Biological Medicine for Diffuse Intrinsic Pontine Glioma Eradication, BIOMEDE).
I februari 2016 blev enheten i Stockholm ackrediterad som Sveriges första ITCC-center. ITCC (Innovative Therapies for Children with Cancer) är den europeiska organisationen för tidiga kliniska studier, fas I/fas II-studier, för barn med cancer. Ekonomiskt stöd till två ITCC-enheter (Stockholm och Göteborg) ökar barns möjligheter att delta i kliniska studier i Sverige och slipper åka utomlands.
Vårdplaneringsgrupper
Aktivitet
- Barncancerfondens stöd till vårdplaneringsgrupper och behandlingsprotokoll är viktigt för utvecklingen av behandlingar. Det finns flera vårdplaneringsgrupper i Sverige som träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter och hjälpa varandra. Vårdplaneringsgrupperna är en viktig länk mellan forskning och klinik, och bidrar till att behandlingsprotokollen förbättras.
Effekt
Det nya behandlingsprotokollet har förbättrat överlevnaden och minskat komplikationer. Barncancerfonden har bidragit till behandlingsprotokollet för akut lymfatisk leukemi (ALL), NOPHO-ALL 2008, på flera sätt genom bidrag till forskning, vårdplaneringsgruppen för ALL, Barncancerregistret och den nordiska organisationen NOPHO (Nordic Society for Pediatric Hematology and Oncology). Barncancerfonden bidrar också till det nya ALL-behandlingsprotokollet, ALLTogether, som just nu startas upp och som är ett projekt på europeisk nivå.
Alla barn i Norden, Belgien, Holland, Spanien, Portugal, Israel och de baltiska staterna med akut myeloisk leukemi (AML) behandlas enligt NOPHO-AML 2012 – ett stort internationellt forsknings- och behandlingsprotokoll. Arbetet leds från Sverige med omfattande stöd av Barncancerfonden.