140 miljoner kronor till barncancerforskning

Svensk barncancerforskning ligger väl framme i den internationella forskningsfronten och tack vare att nya tekniker och metoder ständigt utvecklas möjliggörs mer träffsäker och effektiv behandling. Nu delar Barncancerfonden ut 140 miljoner kronor till forskargrupper för 80 projekt inom barncancerområdet.

Barncancerfonden är den enskilt största finansiären av barncancerforskning och har sedan 1982 delat ut över tre och en halv miljard till forskning som kan bidra till att fler barn överlever, och att seneffekter i form av olika skador som behandlingarna ofta leder till kan minskas. I årets utlysningsomgång delas 140 miljoner kronor ut till projekt som bedrivs på Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, Linköpings universitet, Lunds universitet, Marie Cederschiöld högskola, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skånes Universitetssjukhus och Uppsala universitet.

– De högst rankade projekten är tydliga exempel på var forskningsfronten ligger i jakten på effektivare behandlingar, men det finns också viktiga projekt som handlar om omvårdnaden av de sjuka barnen, hur sjukdomstiden ska bli så dräglig som möjligt, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden och fortsätter:

– Ett annat viktigt område är att minska biverkningar av behandlingen. Om det går att få fram effektivare läkemedel kommer det förhoppningsvis leda till att det går att helt eller delvis minska de skadliga effekterna av den tuffa cancerbehandlingen. Det pågår också forskning om hur man bäst kan följa barnen under livet för att upptäcka dessa effekter i ett tidigt skede för att på så sätt kunna minska skadorna genom insatta åtgärder.

Nya metoder möjliggör precisionsmedicin

Trots att det idag finns bättre behandlingsmetoder och nya läkemedel, så är det fortfarande flera barncancerdiagnoser som i dag saknar en verksam behandling. Men tack vare nya tekniker som helgenomsekvensering, epigenetisk sekvensering och enkelcellanalys kan cancertumörerna och deras mutationer kartläggas och en mer träffsäker och effektiv behandling sättas in.

Andra nya tekniker som ger hopp för de svåraste diagnoserna men också för att minska skador på grund av dagens tuffa behandlingar är så kallad immunterapi. I många fall kan flera nya läkemedel och behandlingar komma att kombineras för att slå ut cancercellerna.

– All den nya kunskap som inhämtas, både på individ och cellnivå, genom olika typer av sekvensering, gör att allt fler barn kommer kunna erbjudas så kallad precisionsmedicin. Det innebär att det går att ställa en mer exakt diagnos mycket snabbare och att behandlingen kan riktas mot de mutationer som orsaker tumörtillväxten. Sen innebär det också att man med hjälp av biomarkörer kommer kunna följa hur behandlingen påverkar cancern och när det är det är dags att byta behandling, säger Britt-Marie Frost.

Målet: att överlista cancern

Resistensutvecklingen hos tumörerna är ett av huvudskälen till att det är svårt att behandla cancer, men att förstå resistensutvecklingen är också en av nycklarna för att kunna ta fram behandlingsregimer för att i framtiden kunna bota de svåraste tumörerna, där det idag saknar bot.

De fem projekt som tilldelas mest medel i årets utlysningsomgång kommer alla bidra med kunskap som i sin tur kan ge effektivare och mer träffsäker behandling. Det handlar om studier av hur tumören på cellnivå förändrar sin arvsmassa och utvecklar resistens mot behandling men också om det hos vissa av de sjuka barnen kan finnas specifika medfödda genetiska avvikelser som påverkar prognos, behandlingssvar och ökar risken för sena biverkningar.

Andra projekt som finns representerade är utveckling av en avancerad mätmetod för att upptäcka cirkulerande tumör-DNA för att kunna följa hur behandlingen går med hjälp av ett enkelt blodprov. Men också att hitta metoder för att identifiera cancerspecifika proteiner i tumörmaterial från patienter för att kunna utveckla såväl immunterapier, som att hitta biomarkörer för att följa behandlingens effekt.

De fem högst rankade forskningsprojekten 2022 är:

• Identifiering av evolutionära mekanismer bakom återfall och behandlingsresistens i barncancer. David Gisselsson Nord, Lunds universitet
• Molekylära och epidemiologiska studier av prognostiska och etiologiska faktorer vid barncancer. Ann Nordgren, Göteborgs universitet
• ALK positive neuroblastom: Använd modellsystem för att identifiera framtidens terapeutiska möjlighet. Ruth Palmer, Göteborgs universitet
• Förbättrad behandlingsövervakning av barnsarkom via blodanalyser. Anders Ståhlberg, Göteborgs Universitet
• Banbrytande teknologi, så kallad proteogenomik, för att utveckla immunoterapier för barn med ALL. Janne Lehtiö, Karolinska Institutet och SciLife Lab

Hela listan över beviljade projekt finns här: Beviljade forskningsanslag och tjänster | Barncancerfonden