166 miljoner kronor till forskning inom barncancerområdet
Barncancerfonden är den största finansiären av barncancerforskning i Sverige. 2024 delar Barncancerfonden ut 166 miljoner kronor till 62 projekt inom barncancerområdet. Målet är att forskningen ska bidra till ny kunskap som i sin tur bidrar till att fler barn ska överleva och leva ett gott liv. I jakten på nya behandlingar väcker bland annat epigenetisk forskning nytt hopp.
Barncanceröverlevnaden är hög i Sverige, liksom i stora delar av västvärlden, men flera utmaningar kvarstår. Dels avlider fortfarande 15 procent av sin sjukdom eller den tunga behandlingen, dels finns det fortfarande diagnoser där möjlighet att behandla saknas helt. Ett annat problem är de komplikationer som behandlingen orsakar senare i livet och där så många som 7 av 10 drabbas.
Barncancerfonden beviljar medel till både grundforskning och mer tillämpad klinisk forskning och ansökningarna speglar tydligt de behov som finns menar Britt-Marie Frost, Barncancerfondens forskningschef.
– Behovet av nya läkemedel och mer individanpassade och skonsamma behandlingar är stort. Vi har sedan tidigare satsat på genetiska analyser och jag är stolt över att Sverige är bland de första länder i världen att kunna erbjuda precisionsdiagnostik i form av helgenomsekvensering till alla drabbade där så är möjligt. Nu vill vi se att diagnostiken kan följas av fler precisionsbehandlingar.
2024 fick Barncancerfonden in 182 projektansökningar varav 62 beviljas medel. Det ger en beviljandegrad på 34 procent. Projekten speglar sjukdomsbördan vilket innebär att de vanligast förekommande diagnoserna är leukemier och hjärntumörer.
Fördjupad genetisk kunskap behövs
Ett område som fördjupar den kunskap som de genetiska analyserna ger är epigenetiken där man studerar hur vissa gener kan aktiveras, "slås på", eller inaktiveras, "stängas av", utan att DNA-sekvensen förändras. Detta sker genom epigenetiska mekanismer som kemiska förändringar på DNA eller dess associerade proteiner.
– Vi ser flera projekt i denna ansökningsomgång som genom att kartlägga epigenetiska förändringar ska ta reda på vilka gener som blir felaktigt på- eller avstängda vid olika barncancerformer. Kunskap som vi hoppas ska kunna identifiera potentiella mål för nya behandlingar, att vi ska kunna utveckla läkemedel som kan återställa det normala genuttrycket.
Extra positivt tycker Britt-Marie Frost att det är att flera av dessa projekt görs i form av internationell samverkan. Däremot saknar hon vissa svenska lärosäten och universitetssjukhus i årets ansökningsomgång.
– Barncancer skiljer sig på så många avgörande sätt från vuxencancer och aktiv forskning inom området gör både vård och akademi förberedd på de nya behandlingar och upptäckter som kommer, att man har kompetenserna på plats och kan delta i de kliniska prövningar som föregår introduktion av nya läkemedel.
De 10 projekt som tilldelades mest medel 2024
Bland universiteten gick mest medel till Karolinska Institutet, följt av Lunds universitet och därefter Göteborgs universitet. Det universitetssjukhus som erhöll mest medel var Karolinska universitetssjukhuset.
- Förbättrad precisionsdiagnostik av barncancerpredisposition
Ann Nordgren, Karolinska institutet, 6 000 000 under 3 år - Blodkärlen som mål för cancerterapi vid behandling av hjärntumörer hos barn
Anna Dimberg, Uppsala universitet, 6 000 000 under 3 år - NK-cells terapi mot barncancer
Karl-Johan Malmberg, Karolinska Institutet, 5 250 000 under 3 år - Litium förhindrar tumörtillväxt och skyddar hjärnan mot joniserande strålning
Klas Blomgren, Karolinska Institutet, 4 800 000 under 3 år - Spädbarn och leukemi: förstå mekanismerna bakom leukemogenes tidigt i livet
Anna Hagström, Lunds universitet, 4 800 000 under 3 år - Undersöka molekylära mekanismer i högriskneuroblastom – riktad mot ALK och RAS vid återfalls neuroblastom
Bengt Hallberg, Göteborgs universitet, 4 500 000 under 3 år
- Immunterapi med CAR-T celler som ny behandling för barn med högriskneuroblastom
Per Kogner, Karolinska Institutet, 4 500 000 under 3 år - Genetiska och epigenetiska studier av akut leukemi hos barn
Bertil Johansson Lunds universitet, 4 500 000 under 3 år - Histiocytoser hos barn - biologi, diagnostik och terapi
Jan-Inge Henter, Karolinska Insitutet, 4 000 000 under 2 år - Neuroblastom dynamik och plasticitet under tumörbildning, terapiresistens och metastasering
Susanne Schlisio, Karolinska institutet, 3 900 000 under 3 år
Här finns listan på alla beviljade projekt:
https://www.barncancerfonden.se/for-forskare/forskningsanslag/beviljade-forskningsanslag-och-tjanster/
Fakta: Epigenetik och cancer
Epigenetik ger forskare nya verktyg för att förstå, diagnostisera och behandla cancer – en viktig pusselbit i kampen mot cancersjukdomar, även hos barn. Epigenetik handlar om hur gener kan "slås på" eller "stängas av" utan att själva DNA-sekvensen förändras. Detta sker genom kemiska förändringar som påverkar hur celler läser av generna. Epigenetiska förändringar är avgörande för normal utveckling men kan också bidra till sjukdomar, inklusive cancer. Epigenetiska förändringar kan användas som biomarkörer för att upptäcka cancer tidigt. Nya behandlingar kan också utvecklas för att återställa normala epigenetiska mönster, vilket kan göra cancerceller mer mottagliga för behandling eller till och med stoppa deras tillväxt.