Två nya forskningsprogram får dela på 27 miljoner kronor för att minska komplikationer efter barncancerbehandling

För många barncancerdrabbade är slutet på cancerbehandlingen också början på en livslång kontakt med hälso- och sjukvården för att förutse eller behandla de komplikationer som sju av tio behandlade drabbas av. Det vill Barncancerfonden ändra på och två nya program får nu dela på 27 miljoner kronor för att hitta sätt att förebygga och minska riskerna för hjärnskador orsakade av strålning, liksom nedsatt livskvalitet och hjärt-kärlsjukdom efter behandling.

Ett av barnonkologins alltmer uppmärksammade forskningsområden är det om sena komplikationer. De behandlingar som räddar barnens liv, idag framför allt cytostatika, strålning eller kirurgi, kan också orsaka såväl akuta biverkningar som komplikationer som ger sig till känna många år senare. Beroende på diagnos och behandling så kan listan av olika komplikationer göras lång. Det kan handla om nedsatt längdtillväxt, hörsel- och synnedsättning, balansrubbningar, hjärntrötthet eller inlärningssvårigheter, hjärtsjukdom, infertilitet och psykisk ohälsa. Risken att insjukna i andra cancersjukdomar kan också öka.

Det var 2021 som Barncancerfonden inledde den femåriga satsningen på nationell samverkan för att stärka forskningen inom området toxicitet och sena komplikationer som denna utlysning är en del av. Målet med satsningen är att möjliggöra framväxten av större forskningsprogram som också innefattar forskare från andra discipliner och ibland även andra länder. Förra året var första gången som forskningsmedel delades ut och i årets utlysning har nu två nya program beviljats medel.

Förebygga hjärt-kärlsjukdom och förbättra livskvalitet

Projektet ”Att modifiera risken för sena komplikationer efter barncancerbehandling” samlar nationella och internationella forskare. Initialt ska man koppla samman data från Svenska Barncancerregistret och andra nationella register för att kunna studera eventuella samband mellan barncancerbehandling, levnadsvanor och andra riskfaktorer mot förekomsten av hjärt-kärlsjukdom. Steg två är att samla in information från alla vuxna som behandlats för barncancer i Sverige om områden som inte täcks i befintliga register, såsom levnadsvanor och livskvalitet. I det tredje steget ska forskarna studera hur ett individualiserat stöd för hälsosamma levnadsvanor kan förbättra livskvalitet och minska risken för hjärt-kärlsjukdom.

Många forskare och forskargrupper deltar i programmet. Aron Onerup, forskare och specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin på Barncancercentrum på Drottning Silvias Barnsjukhus, är den som koordinerar arbetet.

– Idag är sambandet mellan cancerbehandling, levnadsvanor, riskfaktorer som högt blodtryck och diabetes och utveckling av hjärtsjukdom otillräckligt kartlagt. Att fysisk aktivitet och andra levnadsvanor är viktiga för hälsan vet vi redan, men vi vill se hur vi kan använda oss av denna kunskap hos individer som behandlats för barncancer och därför kan ha högre risk för problem som går att förebygga med hälsosamma levnadsvanor. Vi hoppas kunna hitta verktyg för att förebygga svåra och allvarliga komplikationer som hjärt-kärlsjukdom och nedsatt livskvalitet senare i livet.

Programmet omfattar forskare från Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, Uppsala universitet, Karolinska universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset i Linköping, Norrlands universitetssjukhus samt Universitetssjukhuset i Turku, University of Alabama at Birmingham, samt St Jude Children's Research Hospital. Programmet får 13,5 miljoner under fyra år.

Litium för att skydda hjärnan efter strålbehandling

Det andra programmet som får medel i denna utlysning möjliggör öppnandet av en klinisk studie för att testa om behandling med litium kan skydda hjärnan mot akut skada och stimulera till läkning efter strålbehandling.

Forskning för att skydda hjärnan vid strålning är ett angeläget område. Idag överlever drygt 80 procent av alla barn och ungdomar med hjärntumör tack vare framsteg i diagnostik och behandling. Men tyvärr så kan både tumören och därefter behandlingen, särskilt strålbehandling mot hjärnan, orsaka sena komplikationer som till exempel nedsatt intellektuell förmåga. Det är en komplikation som är särskilt begränsande för möjligheten att leva ett normalt liv. De bakomliggande orsakerna är idag ofullständigt kända, och utöver rehabilitering saknas behandling mot hjärnskadorna.

Forskningsprogrammet ”LiBRA - litiumbehandling för att minska kognitiv svikt efter strålbehandling mot hjärnan” koordineras av Klas Blomgren, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet och barnonkolog med särskilt intresse för hjärntumörer.

– Det här är första gången som denna behandling testas på barn. Vi har i studier på djur sett att litium både skyddar mot akut skada och stimulerar läkning efter bestrålning. En bonus är att ämnet också verkar ha lovande anti-tumöreffekter.

Studien innebär att barn och ungdomar i Sverige och Danmark som fått strålbehandling mot hjärntumör lottas till sex månaders behandling med litium eller placebo och behandlingen kommer att utvärderas genom kognitiva tester, blodprover och magnetkameraundersökningar i upp till tio år efter behandlingen.

I programmet ingår forskare från Karolinska universitetssjukhuset, Norrlands universitetssjukhus, Rigshospitalet i Köpenhamn, Skånes universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Universitetssjukhuset i Linköping och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programmet får 13,5 miljoner under fyra år.

Vikten av samverkan

Barncancerfondens forskningschef Britt-Marie Frost anser att de båda forskningsprogrammen på ett tydligt sätt fokuserar på den forskning som behövs för att barncancerbehandlingar ska fortsätta rädda liv utan att orsaka svåra sena komplikationer.

– Vi har ett stort ansvar. När vi kan rädda liv genom potenta och toxiska behandlingar så måste vi också samtidigt försöka minska toxiciteten genom att orsaka så liten skada som möjligt på friska celler och organ.

Som ett relativt litet forskningsområde med en liten grupp patienter med många olika diagnoser så är nationella och internationella samarbeten viktiga och blir allt viktigare menar Britt-Marie Frost.

– När vi nu kan få mer detaljerade diagnoser och underdiagnoser tack vare genetiska analyser så kommer vi att kunna individualisera behandlingarna ännu mer men för att kunna dra slutsatser så måste vi kunna jämföra behandlingsresultat. Då barncancer är ett stort antal sällsynta diagnoser så kommer behovet av internationella samarbeten bara att öka framöver.

Mer om Barncancerfondens arbete för att minska toxicitet och sena komplikationer:
Toxicitet och sena komplikationer | Barncancerfonden

Forskarna som söker i respektive program:

Att modifiera risken för sena komplikationer efter barncancerbehandling

  • Aron Onerup, Göteborgs Universitet
  • Smita Bhatia, University of Alabama at Birmingham
  • Mats Börjesson, Göteborgs universitet
  • Christina Egnell Gustafsson, Karolinska universitetssjukhuset
  • Cecilia Follin, Lunds universitet
  • Sara Frygner Holm, Uppsala universitet
  • Arja Harila, Uppsala universitet
  • Marianne Jarfelt, Sahlgrenska universitetssjukhuset
  • Päivi Lähteenmäki, Department of Paediatrics and Adolescent Medicine, University Hospital of Turku, Finland
  • Kirsten Ness, St Jude Children's Research Hospital, Memphis, Tennessee
  • Stefan Nilsson, Göteborgs universitet
  • Per Nyman, Universitetssjukhuset, Linköping
  • Cecilia Petersen, Karolinska universitetssjukhuset
  • Annika Rosengren, Göteborgs universitet
  • Per-Erik Sandström, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
  • Gustav Smith, Göteborgs universitet
  • Anna Sällfors Holmqvist, Skånes universitetssjukhus

LiBRA - litiumbehandling för att minska kognitiv svikt efter strålbehandling mot hjärnan

  • Klas Blomgren
  • Magnus Borssén, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
  • Christine Dahl, Rigshospitalet, Köpenhamn
  • Marie Eliasson-Hofvander, Skånes universitetssjukhus
  • Géraldine Giraud, Akademiska sjukhuset, Uppsala
  • Per Nyman, Universitetssjukhuset, Linköping
  • Karsten Nysom, Rigshospitalet, Köpenhamn
  • Magnus Sabel, Sahlgrenska universitetssjukhuset
  • Ingrid Tonning, Skånes universitetssjukhus


FAKTA: Om utlysningen Toxicitet och sena komplikationer

Syftet med utlysning av medel till nya forskningsprogram är att möjliggöra för nationella konstellationer av tvärprofessionella forskare med kompletterande kompetenser att arbeta mot ett gemensamt forskningsmål, gärna med internationella samarbeten. Målen med forskningsprogrammen ska vara ökad kunskap kring toxicitet och sena komplikationer och/eller interventioner för ökad livskvalitet hos individer som drabbats eller kommer att drabbas av cancer under barndomen. Programmen ska ha hög relevans för barncanceröverlevare och barnonkologi, och program med särskilt fokus på kognitiva, kardiovaskulära, och fertilitetsrelaterade komplikationer prioriteras.