29,9 miljoner kronor till Göteborgs universitet för barnonkologisk forskning

Barncancerfonden har delat ut 29,9 miljoner kronor till Göteborgs universitet för barnonkologisk forskning 2024. Sahlgrenska universitetssjukhuset fick i samma utlysning 1 miljon kronor och Chalmers tekniska högskola 1 miljon kronor.

Barncanceröverlevnaden är hög i Sverige, liksom i stora delar av västvärlden, men flera utmaningar kvarstår. Dels avlider fortfarande 15 procent av sin sjukdom eller den tunga behandlingen, dels finns det fortfarande diagnoser där möjlighet att behandla saknas helt. Ett annat problem är de komplikationer som behandlingen orsakar senare i livet och där så många som 7 av 10 drabbas.

Barncancerfonden beviljar medel till både grundforskning och mer tillämpad klinisk forskning och ansökningarna speglar tydligt de behov som finns menar Britt-Marie Frost, Barncancerfondens forskningschef.

– Behovet av nya läkemedel och mer individanpassade och skonsamma behandlingar är stort. Vi har sedan tidigare satsat på genetiska analyser och jag är stolt över att Sverige är bland de första länder i världen att kunna erbjuda precisionsdiagnostik i form av helgenomsekvensering till alla drabbade där så är möjligt. Nu vill vi se att diagnostiken kan följas av fler precisionsbehandlingar.

Beslutet innebär att Barncancerfonden delar ut 166 miljoner till 62 projekt inom barncancerområdet. Antalet ansökningar var 182 vilket ger en beviljandegrad på 34 procent. Projekten speglar sjukdomsbördan vilket innebär att de vanligast förekommande diagnoserna är leukemier och hjärntumörer. Göteborgs universitet fick 29,9 miljoner kronor, Sahlgrenska universitetssjukhuset 1 miljon kronor och Chalmers tekniska högskola 1 miljon kronor i samma utlysning.

Fördjupad genetisk kunskap behövs

Ett område som fördjupar den kunskap som de genetiska analyserna ger är epigenetiken där man studerar hur vissa gener kan aktiveras, "slås på", eller inaktiveras, "stängas av", utan att DNA-sekvensen förändras. Detta sker genom epigenetiska mekanismer som kemiska förändringar på DNA eller dess associerade proteiner.

– Vi ser flera projekt i denna ansökningsomgång som genom att kartlägga epigenetiska förändringar ska ta reda på vilka gener som blir felaktigt på- eller avstängda vid olika barncancerformer. Kunskap som vi hoppas ska kunna identifiera potentiella mål för nya behandlingar, att vi ska kunna utveckla läkemedel som kan återställa det normala genuttrycket.

Extra positivt tycker Britt-Marie Frost att det är att flera av dessa projekt görs i form av internationell samverkan. Däremot saknar hon vissa svenska lärosäten och universitetssjukhus i årets ansökningsomgång.

– Barncancer skiljer sig på så många avgörande sätt från vuxencancer och aktiv forskning inom området gör både vård och akademi förberedd på de nya behandlingar och upptäckter som kommer, att man har kompetenserna på plats och kan delta i de kliniska prövningar som föregår introduktion av nya läkemedel. 

Projektstöd till Göteborgs universitet

Bland universiteten gick mest medel till Karolinska Institutet, följt av Lunds universitet och därefter Göteborgs universitet. Det universitetssjukhus som erhöll mest medel var Karolinska universitetssjukhuset.

De fyra projekt med störst anslag vid Göteborgs universitet är: 

  • Undersöka molekylära mekanismer i högriskneuroblastom – riktad mot ALK och RAS vid återfalls NB
    Bengt Hallberg, 4 500 000 kr under 3 år 

  • Är lncRNA ATXN1-AS och gennätverket CACNA2D3-TNFAIP6 en nyckel till ny behandling för neuroblastom? 
    Chandrasekhar Kanduri, 3 600 000 under 3 år  

  • Ultrakänslig RNA-fragmentomik hos barn med cancer
    Anders Ståhlberg, 3 000 000 under 3 år  

  • Molekylära mekanismer vid utveckling av akut myeloisk leukemi
    Lars Palmqvist, 3 000 000 under 3 år. 

Här finns listan på alla beviljade projekt:  
https://www.barncancerfonden.se/for-forskare/forskningsanslag/beviljade-forskningsanslag-och-tjanster/