Forskning, precisionsmedicin och anhörigstöd – viktiga områden för barncancervården i budgeten för 2025
Barncancerfonden arbetar för att cancerdrabbade barn ska få bästa möjliga behandling och omvårdnad, både under sin sjukdomsperiod och i livet efteråt. Flera av satsningarna i årets budget kan bidra till det, bland annat om barn får ta del av utvecklingen som nu sker inom det som kallas precisionshälsa eller precisionsmedicin. Även det aviserade stödet till anhöriga syskon är viktigt för att stötta familjer under en svår tid.
Det är flera områden som är viktiga för att stärka svensk barnonkologi och ta vara på tidigare gjorda investeringar. Ett av dess områden är precisionsmedicin där det från och med 2026 och fem år framåt avsätts 100 miljoner kronor årligen för en mer jämlik implementering. Barncancerfonden har genom sitt stöd till GMS barncancer, liksom regeringen, bidragit till att helgenomsekvensering sedan våren 2024 är en del av rutindiagnostiken vid barncancer.
– Ambitionen om ett jämlikt införande innebär att barn också måste vara en del av satsningen framåt. Precisionsdiagnostik är en förutsättning för att vi ska kunna införa precisionsmedicin och här ligger barnonkologin i framkant. Men i nästa steg, tillgång till målstyrda läkemedel, ser vi att det fortfarande inte alls testas och godkänns läkemedel i samma takt som inom vuxenonkologin, konstaterar Barncancerfondens generalsekreterare Ola Mattsson.
Barncancerfonden ser därför det minskande antalet kliniska prövningar som oroande och regeringens insatser på området som nödvändiga för att bryta den nedåtgående trenden. Att medel nu föreslås tillföras Läkemedelsverket för framtagandet av en struktur för kliniska prövningar är därför en välkommen satsning, som har potentialen att stärka barncancerpatienters tillgång till innovativa behandlingar och möjliggöra fler medicinska framsteg.
Ökade resurser till forskning och innovation
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 en ökning av resurser till forskning och innovation kommande år med inriktning på excellent forskning, och forskning och innovation för banbrytande teknik. Nivåhöjningen sker successivt över fyra år, med en initial höjning om 1,5 miljarder kronor under 2025. Satsningarna kommer att presenteras i kommande forsknings- och innovationsproposition i slutet av 2024 och här hoppas Ola Mattsson att man också ser det bidrag som civilsamhället kan göra både inom forskning och innovation.
– Vi har bland annat genom vår satsning på precisionsdiagnostik visat på att vårt stöd till forskning och infrastrukturer inom barnonkologin kan bidra till att förbättra och modernisera vården. Men vi hoppas också att barncancer finns med i de satsningar på såväl infrastrukturer som cancervård som görs just nu. Barncancerfonden har bidragit till uppbyggnaden av infrastrukturerna men de behöver också, liksom motsvarande resurser inom vuxenonkologin, en trygg och långsiktig finansiering och de synergier som gemensam förvaltning kan bidra till.
Stärkt stöd till anhöriga
Regeringen aviserar ett stärkt stöd till anhöriga och föreslår för 2026 en satsning på totalt 150 miljoner kronor. När ett barn drabbas av cancer drabbas hela familjen. Utredningen ett ”Stärkt stöd till anhöriga” har i betänkandet ”Ett mer ändamålsenligt stöd till barn och vuxna som är anhöriga” bland annat föreslagit att anhörigstödet även ska omfatta barn vars syskon drabbas av allvarlig sjukdom eller andra svårigheter.
– Att syskon ska ses som anhöriga även i juridisk mening är något som Barncancerfonden framfört till ett antal utredningar och det är mycket glädjande att det nu äntligen fått gehör. Vi hoppas att aviseringen om medel innebär att arbetet med att förbättra omsorgen om alla i de drabbade familjerna ska starta omgående. Det handlar om unga personer som behöver stöd för att inte halka efter eller börja må dåligt under den tuffa period som en pågående cancerbehandling skapar, säger Ola Mattsson.
Förstärkt rehabilitering för cancersjuka barn
Idag överlever över 85 procent sin barncancerdiagnos och det innebär också att behovet av rehabilitering blivit tydligare. Sedan tidigare så har regeringen beslutat om ett flerårigt stöd för att förbättra rehabilitering för cancerdrabbade barn och vuxna.
– Vi vet, både tack vare forskning och genom våra nätverk, att rehabiliteringen för cancerdrabbade barn måste bli bättre, mer jämlik och sättas in tidigare. Barncancerfonden bidrar bland annat genom en extrasatsning på forskning och toxicitet och sena komplikationer men också genom olika typer av sociala stöd under och efter cancerbehandlingen. Men det är uppenbart att vi kan göra mer för den här gruppen och också att nya resurser behövs till vårdteamen, säger Ola Mattsson.
"Positiva signaler”
Sammanfattningsvis tycker Ola Mattson att det finns flera positiva signaler då det kommer resursförstärkningar till flera områden viktiga för barncancervården och det inte bara i årets budget.
– Barncancerfonden uppfattar att regeringen vill skapa en stringens och långsiktighet i sina satsningar kopplat till de frågor vi arbetar för. Det är viktigt och skapar trygghet. Det skapar även bättre förutsättningar en god vård för alla patienter.
– Vi brukar prata om att vi står på tröskeln till en barncancerrevolution. Med det menar vi att vi hoppas att de kliv nu forskningen tar genom ny teknik och ny kunskap snabbt ska komma barnen till godo och att vi ska få se att även de svåraste diagnoserna ska gå att bota. Vi hoppas också att kostnaden för behandlingen och att biverkningarna orsakade av tuff behandling ska bli lägre i framtiden.