Infertil barncanceröverlevare blev gravid - tack vare nytt forskningsframsteg
För första gången i Sverige har en kvinna som blivit infertil efter att ha behandlats för barncancer ändå kunnat få barn på egen hand. Genom att återtransplantera nedfryst äggstocksvävnad från kvinnan har forskarna lyckats häva infertiliteten. Forskningen finansieras av Barncancerfonden.
– Det är verkligen helt fantastiskt. Det är första gången som någon som fått sin äggstocksvävnad nedfryst i barndomen har lyckats få barn i Sverige, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhusets sektion för reproduktionsmedicin och ansvarig för transplantationen.
När kvinnan, som idag är 34 år, var 14 år gammal drabbades hon av leukemi som krävde behandling i form av både cytostatika och stamcellstransplantation. Risken för infertilitet till följd av behandlingen var stor. Inom ramen för ett forskningsprojekt plockade Kenny Rodriguez-Wallberg och hennes team ut bitar av kvinnans äggstocksvävnad och frös ner. 16 år senare återtransplanterades delar av vävnaden med förhoppningen att den skulle fästa och visa aktivitet. Det lyckades, och med hjälp av IVF blev kvinnan gravid.
– Det kändes så otroligt roligt. Vi vågade knappt tro att det var sant. De som hjälpt oss under den långa resan mot att kunna få barn kan vi aldrig tacka nog, säger kvinnan själv.
Idag väntar hon och hennes sambo sitt andra barn – efter att paret blivit spontant gravida, det vill säga utan med hjälp av IVF. Barnet är beräknat i augusti.
– Vi har erbjudit den här typen av fertilitetsbevarande åtgärder till flickor på vår reproduktionsklinik sedan början av 2000-talet, men vi har varit tydliga med att det är en möjlighet och inte en garanti. Nu ser vi att det faktiskt kan fungera, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, vars forskningsstudie nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Haematologica.
Nytt hopp för barncancerdrabbade
Barn som behandlas med cytostatika och/eller strålning och/eller stamcellstransplantation riskerar helt eller delvis nedsatt fertilitet senare i livet. Patienter som ska genomgå en behandling där infertilitet ses som en risk erbjuds därför idag åtgärder; för kvinnor som kommit i puberteten går det att med hjälp av hormoner stimulera äggproduktionen och plocka ut ägg för framtiden. Men för yngre flickor, eller för kvinnor där det inte finns tid att plocka ut ägg, är det svårare. Kenny Rodriguez-Wallbergs forskning ger nu därför nytt hopp till barncancerdrabbade.
7 av 10 drabbas av sena komplikationer
7 av 10 som överlever barncancer drabbas av sena komplikationer till följd av sjukdomen eller behandlingen. Infertilitet är ett exempel, kognitiva nedsättningar, hjärntrötthet och hjärt- och kärlsjukdomar är ytterligare några. Komplikationer som påverkar alla aspekter av livet. Barncancerfonden stöttar därför många forskningsprojekt inom området för sena komplikationer, varav Rodriguez-Wallbergs forskning är ett. Hon har finansierats av Barncancerfonden under många år, med närmare fem miljoner kronor.
– Det är glädjande att ta del av denna forskning som vi har trott på och därför stöttat under lång tid. Alltför många barn som överlever cancer drabbas av komplikationer senare i livet och kan få svårt att klara skola och jobb eller, som i det här fallet, att bilda familj. Vi ser därför vikten av mer forskning för att dessa patienter ska få leva ett långt och gott liv, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden.
Tidigare under 2021 fattade Barncancerfonden beslut om en ny strategi för forskningsfinansiering. Den fokuserar på strategiskt viktiga områden för att fler barncancerdrabbade ska överleva och få leva ett liv med så få komplikationer som möjligt. En del av strategin utgörs av en långsiktig satsning på området akuta och sena komplikationer med upp till 100 miljoner kronor över en femårsperiod.