Över 29 miljoner kronor till Lunds universitet för barnonkologisk forskning

Barncancerfonden har delat ut över 29 miljoner kronor till Lunds universitet för barnonkologisk forskning 2024.

Barncanceröverlevnaden är hög i Sverige, liksom i stora delar av västvärlden, men flera utmaningar kvarstår. Dels avlider fortfarande 15 procent av sin sjukdom eller den tunga behandlingen, dels finns det fortfarande diagnoser där möjlighet att behandla saknas helt. Ett annat problem är de komplikationer som behandlingen orsakar senare i livet och där så många som 7 av 10 drabbas.

Barncancerfonden beviljar medel till både grundforskning och mer tillämpad klinisk forskning och ansökningarna speglar tydligt de behov som finns menar Britt-Marie Frost, Barncancerfondens forskningschef.

– Behovet av nya läkemedel och mer individanpassade och skonsamma behandlingar är stort. Vi har sedan tidigare satsat på genetiska analyser och jag är stolt över att Sverige är bland de första länder i världen att kunna erbjuda precisionsdiagnostik i form av helgenomsekvensering till alla drabbade där så är möjligt. Nu vill vi se att diagnostiken kan följas av fler precisionsbehandlingar.

Årets beslut innebär att Barncancerfonden delar ut 166 miljoner till 62 projekt inom barncancerområdet. Antalet ansökningar var 182 vilket ger en beviljandegrad på 34 procent. Projekten speglar sjukdomsbördan vilket innebär att de vanligast förekommande diagnoserna är leukemier och hjärntumörer. Lunds universitet erhöll 29,1 miljoner kronor.

Fördjupad genetisk kunskap behövs

Ett område som fördjupar den kunskap som de genetiska analyserna ger är epigenetiken där man studerar hur vissa gener kan aktiveras, "slås på", eller inaktiveras, "stängas av", utan att DNA-sekvensen förändras. Detta sker genom epigenetiska mekanismer som kemiska förändringar på DNA eller dess associerade proteiner.

– Vi ser flera projekt i denna ansökningsomgång som genom att kartlägga epigenetiska förändringar ska ta reda på vilka gener som blir felaktigt på- eller avstängda vid olika barncancerformer. Kunskap som vi hoppas ska kunna identifiera potentiella mål för nya behandlingar, att vi ska kunna utveckla läkemedel som kan återställa det normala genuttrycket.

Extra positivt tycker Britt-Marie Frost att det är att flera av dessa projekt görs i form av internationell samverkan. Däremot saknar hon vissa svenska lärosäten och universitetssjukhus i årets ansökningsomgång.

– Barncancer skiljer sig på så många avgörande sätt från vuxencancer och aktiv forskning inom området gör både vård och akademi förberedd på de nya behandlingar och upptäckter som kommer, att man har kompetenserna på plats och kan delta i de kliniska prövningar som föregår introduktion av nya läkemedel. 

Projektstöd till Lunds universitet

Bland universiteten gick mest medel till Karolinska Institutet, följt av Lunds universitet och därefter Göteborgs universitet. Det universitetssjukhus som erhöll mest medel var Karolinska universitetssjukhuset.

De fem projekt på Lunds universitet fick mest medel är: 

• Spädbarn och leukemi: förstå mekanismerna bakom leukemogenes tidigt i livet
  Anna Hagström, 4 800 000 under 3 år 

• Genetiska och epigenetiska studier av akut leukemi hos barn
  Bertil Johansson, 4 500 000 under 3 år 

• Kromosomtalsförändringar och barnleukemi
  Kajsa Paulsson, 3 900 000 under 3 år 

• Definiering av stödjande eller hämmande celltyper som bygger upp hjärntumörer hos barn
  Kristian Pietras, 3 600 000 under 3 år 

• Genetiska förändringar i osteosarkom: betydelse för diagnostik och nya behandlingsstrategier Karolin Hansén Nord, 3 000 000 under 3 år 

Här finns listan på alla beviljade projekt:  
https://www.barncancerfonden.se/for-forskare/forskningsanslag/beviljade-forskningsanslag-och-tjanster/