Stora kunskapsluckor om barncancer hos allmänheten

Det råder bristande kunskap hos allmänheten när det kommer till barncancer. Nästan hälften vet inte att det är skillnad mellan barn- och vuxencancer och lika många underskattar i vilken utsträckning barn drabbas av cancer. Varannan tror felaktigt att föräldrarnas levnadsvanor kan öka risken för att deras barn kan drabbas av cancer. Det visar en ny Sifo-undersökning som Barncancerfonden låtit genomföra.

Varje dag får ett barn i Sverige cancer. Tack vare att nya tekniker och metoder ständigt utvecklas möjliggörs mer träffsäker och effektiv behandling, och här ligger svensk barncancerforskning långt fram. Men trots framstegen dör ett barn i veckan, vissa diagnoser går än idag inte att bota och av de som klarar sig så drabbas hela 70 procent av sena komplikationer.

I en nyligen genomförd undersökning* av Kantar Public har Barncancerfonden testat allmänhetens kunskaper om barncancer. Resultatet visar att det både råder stora kunskapsluckor och finns flera missuppfattningar om sjukdomen. Av de tillfrågade uppger drygt 40 procent att de är osäkra eller inte tror att det är någon skillnad på barn- och vuxencancer. Nästan hälften underskattar hur många barn som drabbas av cancer varje år och varannan tillfrågad tror att föräldrarnas levnadsvanor ökar risken för att deras barn ska drabbas av cancer.

Barncancer är inte livsstilsrelaterat

Barncancer är hundratals olika sällsynta diagnoser som ofta helt saknar motsvarighet bland de vanligaste cancerformerna hos vuxna. Orsaken till barncancer skiljer sig också från vuxencancer. Gemensamt för alla barncancersjukdomar är att man idag inte har kunnat hitta någon yttre faktor som är av stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen.

Det är fortfarande oklart vad som utlöser en cancersjukdom hos barn även om forskarna på senare år har identifierat fler och fler ärftliga faktorer som kan bidra till cancerutvecklingen. Däremot finns det inget som pekar på att föräldrarnas levnadsvanor ökar risken för att drabbas av cancer. Cancern är alltså inte livsstilsrelaterad, vilket den ofta är hos vuxna.

– Barnen kan ärva en disposition för sjukdomen men vi vet sedan inte varför den bryter ut hos vissa av barnen. Här behövs både mer forskning och mer kunskap hos allmänheten. Det är oerhört viktigt att föräldrarna eller andra närstående inte tror att de har någon skuld i att barnet blir sjukt. Man måste förstå hur otroligt tufft det är att vara förälder till ett cancerdrabbat barn och omgivningens förståelse och stöd är jätteviktigt, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Livet efter barncancern

I dag finns över 11 000 barncanceröverlevare i Sverige, där majoriteten är över 18 år. Ungefär 70 procent lever med komplikationer efter behandlingen eller sjukdomen i sig. Det kan handla om bestående funktionsnedsättningar, som förvärvade hjärnskador, kognitiva funktionsnedsättningar, nedsatt immunförsvar och psykisk ohälsa. Kunskap om komplikationer för barncanceröverlevare är något få känner till. Färre än var tionde person kan svara på hur många av de som har haft barncancer som drabbas av komplikationer senare i livet.

– För många drabbade är slutet på cancerbehandlingen bara början på en livslång kontakt med hälso- och sjukvården. Barncancerfonden stödjer forskning som ska bidra till att vi får fram läkemedel mer effektiva mot cancern vilket i sin tur kan minska biverkningarna av behandlingarna. Vi satsar också på forskning som ska minska skadorna efter behandling hos nu vuxna barncanceröverlevare, avslutar Britt-Marie Frost.

Barncancerfonden har sedan starten satsat över 3,5 miljarder på forskning för att hitta mer effektiva läkemedel och behandlingar som minska biverkningar och skador senare i livet, men stödjer också forskning som kan göra tillvaron bättre för vuxna barncanceröverlevare. Läs mer Forskningsframstegen som ska få fler att överleva barncancer | Barncancerfonden

För mer information om barncancer och Barncancerfondens arbete, vänligen besök. www.barncancerfonden.se

* Undersökningen genomfördes i Kantar Publics riksrepresentativa och slumpmässigt rekryterade onlinepanel, Sifopanelen, under tidsperioden 9 januari till 17 januari 2023. Totalt genomfördes 1036 intervjuer med den svenska allmänheten 18–80 år. Resultaten har vägts (kön, ålder och region) för att spegla den svenska allmänheten 18-80 år som helhet.