Svensk barncancervård i kris: Skriande personalbrist idag, framtidsutsikterna ännu mörkare
Svensk barncancervård står inför stora utmaningar. Idag saknas 24 barnonkologer i Sverige och samtidigt närmar sig var femte pensionsålder. Om ingenting görs kommer den negativa utvecklingen att fortsätta framöver då det i snitt utbildas två nya barnonkologer om året. Dessutom saknar 80 procent av sjuksköterskorna inom barncancervården specialistutbildning. Det och mycket annat framgår i en granskning som Barncancerfonden genomfört på landets sex barncancercentrum.
I Barncancerrapporten 2016, som släpps 7 september, vittnar samtliga sektionschefer vid landets barnonkologiska centrum om krisen inom barncancervården. Ökat vårdbehov, avsaknad av vårdplatser och brist på barnonkologer och specialistutbildade sjuksköterskor gör att den framtida svenska barncancervården står inför enorma utmaningar. Cancer är idag den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan 1-14 år och varje år drabbas drygt 300 barn i Sverige av sjukdomen. Då många behandlingar är långa befinner sig runt 1000 barn under någon form av cancerbehandling varje år, behandlingar som står på spel när sjukvården saknar rätt resurser.
– Bristen på vårdpersonal och specialister inom barnonkologi är det i särklass största hotet mot en bra barncancervård. Dagens läge är mycket bekymmersamt, säger Kerstin Sollerbrant, Barncancerfondens forskningschef.
En av fem barnonkologer över 60 år
Nära var femte barnonkolog närmar sig pensionsålder, samtidigt utbildas det i snitt två nya barnonkologer per år. En utveckling som gör att barncancervården riskerar att förlora fler specialister än de lyckas att fylla på med. Barncancerrapporten 2016 visar att det redan idag saknas totalt 24 barnonkologer (räknat i heltider) fördelat på Sveriges sex barncancercentrum. Personalbristen påverkar i sin tur forskningen. En tredjedel av de tillfrågade barncancercentren svarar att läkare avstår forskningstid varje månad. Detta påverkar utveckling och förvaltning av infrastrukturen – barncancerregister, biobanker, nätverk och kliniska prövningar - som ligger till grund för forskningen.
– Eftersom patientgrupperna är små inom barncancer är intresset för att driva infrastruktur och forskning inom området svalt från läkemedelsbolag och andra aktörer. Under 2015 delade Barncancerfonden ut 236 miljoner kronor till forskning och utbildningar kring barncancer, men för en hållbar utveckling krävs det större resurser från högre instanser, säger Kerstin Sollerbrant.
80 procent av sjuksköterskorna saknar specialistutbildning
Granskningen visar också att runt 80 procent av landets 157 sjuksköterskor på barnonkologiska avdelningar inte är specialiserade inom barnonkologi. Sektionscheferna menar att det är svårt både att rekrytera och att behålla sjuksköterskor med rätt kompetens. Den tuffa arbetsmiljön gör att många hoppar av och ersätts av mindre erfaren personal. Samtidigt uppger de tillfrågade sektionscheferna att vårdbehovet har ökat under det senaste fem åren.
– Personalen ska känna sig trygg när de möter barnen och deras familjer. Att få kunskap som hjälper till i det dagliga arbetet gynnar alla, säger Karin Mellgren, sektionschef vid barnonkologiskt centrum vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg
30 vårdplatser saknas
Utöver brist på vårdpersonal och specialister inom barnonkologi saknas det vårdplatser. Totalt sett fattas det 30 platser i landet. Patienter och familjer tvingas ibland färdas långa sträckor för att få vård och riskerar att slussas mellan sjukhusavdelningar vilket skapar ett stressmoment för patienterna. Varje vecka tvingas hälften av de sex barnonkologiska klinikerna vårda barncancerpatienter på en annan avdelning. Värst är situationen i Göteborg.
– Forskningen visar på att överbelagda avdelningar innebär en ökad risk för allvarliga fel. Småfel händer oftare och oftare, och det är bara en tidsfråga innan det händer något allvarligt, säger Karin Mellgren.
Barncancervården i södra Sverige värst drabbat
Barncancerfondens granskning visar att barncancercentrum i södra Sverige drabbats hårdast av både personal- och platsbrist. I Göteborg saknas hela 6,5 barnonkologer och i Lund 5,5 stycken. Platsbristen i Göteborg gör att sjuka barn flyttas till andra avdelningar men också till andra sjukhus för vård. För att hantera situationen behövs ytterligare sex platser på vardagar och sju under helgen.
Barncancer i siffror
- Varje år drabbas drygt 300 barn av cancer i Sverige
- ca 1000 barn är under cancerbehandling varje år
- I genomsnitt överlever 8 av 10
- De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi (drabbar cirka 30 procent) och hjärntumörer (drabbar cirka 28 procent)
Bakgrund till granskningen
De barnonkologiska centrumen har länge larmat om brist på tid, personal, resurser och vårdplatser, samtidigt som behandling mot barncancer hela tiden blir mer avancerad och mer vårdkrävande. Syftet med undersökningen är att få en tydlig bild av situationen att förmedla till ansvariga politiker och vårdchefer. Undersökningen genomfördes under våren 2016. Den baseras på en enkät till sektionscheferna för de barnonkologiska klinikerna i Sverige – i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Lund och Göteborg. Samtliga centrum har svarat.
Här finns rapporten
Barncancerrapporten 2016 finns för beställning eller nedladdning på Barncancerfondens webbplats. Utvalda delar av rapporten finns också publicerade som webbartiklar. https://www.barncancerfonden.se/barncancerrapporten/
För mer information, kontakta:
Maria Tegin, pressansvarig Barncancerfonden
Telefon: 08-584 209 60
E-post: maria.tegin@barncancerfonden.se
Ylva Andersson, informationsansvarig, Barncancerfonden
Telefon: 08 – 584 209 06
E-post: ylva.andersson@barncancerfonden.se