Svensk studie ger ny kunskap om ärftlig risk för barncancer och hur den kan diagnosticeras
Genom att kombinera genetisk analys med kliniska observationer har svenska forskare kunnat identifiera medfödda genetiska varianter hos barn som kan innebära en förhöjd risk för att drabbas av cancer och utifrån det skräddarsy både vård och uppföljning. Kunskap som också kan komma till nytta för familjer och syskon där ärftlighet finns eller kan uteslutas.
Kunskapen om vilka medfödda sjukdomar och syndrom som också innebär en medfödd risk att utveckla barncancer, så kallad barncancerpredisposition ökar. Childhood Cancer Predisposition (ChiCaP) är en svensk prospektiv studie som har undersökt nyttan av att vid diagnos komplettera tumöranalysen med sekvensering av hela arvsmassan i normalvävnad och noggrann kartläggning av kliniska fynd hos barn med solida tumörer. Analys av kliniska fynd kan inkludera allt från autism och intellektuell funktionsnedsättning till missbildningar, immunbrist och andra medicinska tillstånd men också kartläggning av familjehistoria för att identifiera eventuella nedärvningsmönster som kan signalera en ökad risk för barncancer. Studien har finansierats av Barncancerfonden.
Ny viktig kunskap
Genom att analysera barnens arvsmassa vid diagnos och sedan följa dem över tid för att utvärdera effekten av de identifierade genetiska förändringarna på deras sjukdomsförlopp och behandlingsrespons kan behandlingar av barn med cancer förbättras genom att de anpassas mer till individens unika förutsättningar.
– Vår studie visar att den här typen av precisionsdiagnostik kan leda till bättre behandlingsstrategier för cancerdrabbade barn, något som förhoppningsvis kan förbättra både överlevnaden och livskvaliteten för dessa patienter, säger Ann Nordgren, överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och professor i klinisk genetik vid Karolinska Institutet och Göteborgs Universitet, som är initiativtagare och projektledare för projektet GMS ChiCaP som är en del av projektet GMS Barncancer.
Förutom att hitta genetiska förändringar som orsakar cancer så kan man också hitta förändringar som påverkar val av behandling. Till exempel kan vissa medfödda diagnoser innebära att barnet tål cytostatika eller strålning sämre, vilket kan leda till allvarliga biverkningar om inte behandlingen modifieras. Andra genetiska diagnoser kan påverka val av läkemedel, till exempel komplettering med immunterapi.
11 procent hade predisposition
I den aktuella studien ingick 309 barn varav 60 procent hade olika solida tumörer och resterande 40 procent hade tumörer i centrala nervsystemet (CNS). Utöver de analyser som redan görs på tumörers arvsmassa inom GMS Barncancer så analyserades inom ramen för GMS ChiCap 189 kända cancerpredisponerande gener i blodprov från patienterna. Utöver de genetiska analyserna gjordes också en standardiserad klinisk bedömning av underliggande predisposition.
Förekomsten av ChiCaP-diagnoser i gruppen var 11 procent (35/309), varav 69 procent (24/35) var okända innan barnet diagnostiserades med cancer. ChiCaP-diagnoser var vanligare bland barn med retinoblastom (ögoncancer) och höggradiga astrocytom (en form av hjärntumör).
Tack vare nyupptäckt barncancerprediposition kunde 7 procent av alla barn som inkluderats i studien få ett ändrat kliniskt omhändertagande, antingen i form av ändrad behandling eller uppföljning på grund av den medfödda diagnosen. Bland de 35 barn med ChiCaP-fynd som ingick i studien fick 30 barn en skräddarsydd övervakning och för 11 av barnen påverkades behandlingsrekommendationerna.
Vill sprida metoden
Sverige ligger långt framme inom det som kallas precisionsdiagnostik genom projektet GMS Barncancer, vilket innebär att alla barn vid insjuknandet erbjuds helgenomsekvensering av tumör och normalvävnad för att få en så exakt diagnos som möjligt. Resultaten från GMS ChiCap-studien visar tydligt att ytterligare analyser har både ett diagnostiskt värde och klinisk betydelse genom att det kan användas både för att förbättra val av behandlingsmetod men också för att följa barn med predisposition för att kunna sätta in åtgärder tidigt vid ett nytt insjuknande.
Studien “Diagnostic yield and clinical impact of germline sequencing in children with CNS and extracranial solid tumors – a nationwide, prospective Swedish study” publiceras i The Lancet Regional Health – Europe och Ann Nordgren och Bianca Tesi, med dr, specialistläkare och förstaförfattare i studien är glada över att det positiva utfallet av studien har bidragit till en förändrad klinisk rutin, att alla barn med cancer i Sverige kommer att erbjudas utredning avseende barncancerpredisposition.
– En viktig slutsats i vår studie är betydelsen av systematisk klinisk undersökning. Den gör det lättare att tolka genetiska varianter men innebär också att vi kan hitta patienter med stark misstanke om barncancerpredisposition, där en utökad DNA-testning kan vara motiverad i fall där ingen diagnos påträffas vid analys av de 189 kända barncancerpredispositionsgener som ingår i rutinanalysen. Men vi behöver också mer forskning. Fler studier för att upptäcka fler tillstånd med barncancerpredisposition och förstå hur fynd i arvsmassan bäst kan användas för att förbättra behandlingar och uppföljningar.
Kan även hjälpa barn som inte är drabbade
Tidigare upptäckt av cancer kan också bli resultatet av att man hittar de familjer där det finns en ärftlig cancerpredisposition. Inom ramen för projektet ChiCaP har därför familjen utretts om ärftliga genetiska mutationer hittats hos barnet. Det innebär att familjemedlemmar som har en ökad risk för cancer kan erbjudas att delta i screeningprogram för att på ett tidigt stadie upptäcka cancer och därigenom förbättra prognosen.
– Förutom att kunna erbjuda anlagsbärande släktingar kontroller så har studien tack vare kombinerad analys av tumör och normalvävnad också lett till bättre möjligheter att identifiera syskon som inte löper en ökad risk för cancer och därmed inte behöver gå på kontroller. ChiCaP-studien visade att det inte fanns någon ökad risk för syskon i över 95 procent av fallen, avslutar Ann Nordgren.
Läs hela artikeln här: https://doi.org/10.1016/j.lanepe.2024.100881
GMS Barncancerpredisposition – ChiCaP
- Delade första o sistaförfattare i studien: Bianca Tesi, Kristina Lagerstedt Robinson, Frida Abel, David Gisselsson, Gustaf Ljungman, Fulya Taylan och Ann Nordgren.
- Projektet Genomic Medicine Sweden - Childhood Cancer Predisposition (GMS-ChiCaP eller GMS-Barncancerpredisposition) är en del av det nationella samarbetet kring helgenomsekvensering som pågår inom Genomic Medicine Sweden (GMS) och Barntumörbanken.
- Alla sex barncancercentrum i Sverige är involverade och erbjuder redan vid diagnos alla barn med cancer att vara med i studien.
- Studien kartlägger hur vanligt det är med barncancerpredisposition och hur olika medfödda genetiska diagnoser påverkar val av behandling, behandlingssvar, fortsatt utredning och risken för sena komplikationer. Informationen kan sedan användas för att erbjuda individanpassad behandling och adekvata kontrollprogram. Den bidrar även till en ökad förståelse för varför barn får cancer.
- Projektet visar att en förbättrad klinisk och genetisk diagnostik med kartläggning av barncancerpredisposition har betydelse för behandling och prevention hos en betydande del av alla barn med cancer.