Fem hoppfulla forskningsframsteg!
Barncancerfondens viktigaste uppdrag är att hålla cancer borta från barn. Tack vare dessa fem forskningsframsteg under 2021 har vi kommit ett steg längre i detta viktiga arbete. Genom bidrag från privatpersoner och företag möjliggörs forskning inom barncancerområdet, som i sin tur leder till att fler barn överlever och kan leva ett långt och gott liv.
Nytt läkemedel mot svårbotad leukemi
Akut lymfatisk leukemi, ALL, är den vanligaste typen av barncancer. I dag är överlevnaden över 90 procent, men det finns vissa specifika former av ALL som är mer svårbehandlade och där prognosen är sämre, till exempel vid återfall eller när leukemicellerna uttrycker ett specifikt ytprotein som heter CD22. Forskning har bidragit till att identifiera ett läkemedel som kan riktas direkt mot CD22-proteinmolekylerna, binda till dem och därigenom oskadliggöra cancercellerna.
De kliniska forskningsenheterna HOPE/ITCC i Stockholm och Barncancercentrums forskningsenhet i Göteborg, får finansiering av Barncancerfonden. Genom dem kan barn där den traditionella behandlingen inte är tillräcklig för att bota cancern, ges möjlighet att delta i så kallade kliniska studier av nya läkemedel.
Nytt läkemedel mot svårbotad leukemi
Barn med svår neuroblastom kan behandlas med precisionsmedicin
Neuroblastom är en cancerform som uppkommer i nervceller och framförallt drabbar små barn. I Sverige insjuknar cirka 20 barn per år och behandlingen består av cytostatika, strålning, operation och i vissa fall stamcellstransplantation. Trots det innebär högriskformen av neuroblastom att behandlingen inte alltid hjälper, eller att risken för återfall är stor.
En studie finansierad av Barncancerfonden och som utförts vid Karolinska institutet och Göteborgs universitet, visade att så kallad precisionsmedicin kan användas för att behandla högriskformer av neuroblastom. Precisionsmediciner innebär en slags målstyrd behandling som riktar in sig mot en specifik komponent i cancercellen. Jämfört med traditionell behandling som slår bredare, som till exempel cytostatika och strålning, kan därför precisionsmediciner göra behandlingen mer skonsam och minska risken för sena komplikationer.
Nytt forskningsframsteg: barn med svår neuroblastom kan behandlas med precisionsmedicin
Rymdforskning kan minska risken för leukemi
Forskning har tidigare visat att rymdresor triggar inflammationer i kroppen, något som kan leda till att cancer utvecklas. Forskare vid ett universitet i San Diego i USA har visat en koppling mellan de processer som aktiveras i kroppen vid en inflammation orsakad av en rymdresa och det som händer i kroppen vid förstadiet till leukemi.
I kroppen finns stamceller, som är viktiga för att bilda många olika celltyper. Men stamceller kan också omvandlas till cancerstamceller, som kan leda till leukemi, till exempel om de aktiveras av specifika enzymer.
Forskarteamet har identifierat två specifika enzymer som bidrar till att stamceller omvandlas till leukemiceller. Det är två enzymer som också aktiveras då kroppens immunförsvar svarar på en inflammation. I teamet har även den svenska barncancerforskaren Frida Holm ingått, genom en forskartjänst finansierad av Barncancerfonden.
Rymdforskning kan minska risken för leukemi
Barncanceröverlevare fick barn efter lyckad transplantation
Barn som behandlas för cancer kan få skador på reproduktionsorganen vilket kan leda till minskad fertilitet senare i livet. För första gången i Sverige har nu en barncanceröverlevare lyckats få barn på naturlig väg efter en lyckad åter-transplantation av äggstocksvävnad.
1999 fick en 14-årig flicka som behandlades för leukemi delta i en studie som innebar att vävnad från äggstockarna plockades ut och frystes ner. 2017 och 2018 åter-transplanterades vävnaden, och bara några månader senare visade undersökningar att den anpassat sig och börjat växa. Efter IVF-behandling föddes ett barn i november 2019, och nu har ytterligare ett barn blivit till på helt naturlig väg.
Forskningen om reproduktionsbevarande åtgärder för barn som drabbas av cancer har till stor del genomförts tack vare bidrag från Barncancerfonden, och leds av Kenny Rodriguez-Wallberg, professor och överläkare vid Karolinska universitetssjukhusets sektion för reproduktionsmedicin.
Barncancerpatient har lyckats få barn genom återtransplanterad äggstocksvävnad
Tolkar används för sällan
En studie som genomförts vid Karolinska institutet i Stockholm, med finansiering från Barncancerfonden, visar att tolkar används för sällan i barncancervården. Den språkförbistring som då kan uppstå om barnet och dess föräldrar inte har svenska som förstaspråk kan bidra till otrygga familjer och livsfarliga situationer.
I studien har sjukvårdspersonal i form av läkare, sjuksköterskor, barnsköterskor och undersköterskor vid Sveriges sex barncancercentrum fått svara på ett frågeformulär om vad som hindrar dem att anlita tolkar. Resultatet visar att tidsbrist, snarare än bristande ekonomi eller oklar lagstiftning, är en viktig anledning till att tolk inte används. Det gäller framför allt vid akuta situationer men även vid planerade vårdinsatser.
