8 frågor och svar om socialförsäkringar

Emma är anställd på HELP Försäkringar som är en av Barncancerfondens samarbetspartners i Rättshjälpen. Nu svarar hon på vanliga frågor om socialförsäkringslagstiftningen, det vill säga, det som Försäkringskassan hanterar. Frågorna berör bland annat aktivitetsersättning och sjukersättning, övergången mellan dessa, samt bedömning kring arbetsförmåga.

1. Vilka medicinska underlag eller intyg behövs när jag ansöker om aktivitetsersättning och sjukersättning?

Det viktigaste underlaget är ditt läkarutlåtande. För att få aktivitetsersättning eller sjukersättning måste du visa att dina besvär är bestående och inte kan blir bättre trots behandling. Ett läkarutlåtande skrivs av läkare och är betydligt mer utförligt än ett läkarintyg.

Om du träffar flera olika läkare som arbetar inom olika specialiteter och behandlar olika symptom, kan du be alla dina läkare att inkomma med skriftligt underlag.

Även psykologer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller andra vårdgivare kan inkomma med underlag för att ge Försäkringskassan en så heltäckande bild som möjligt av just din situation även om deras ord inte väger lika tungt som en läkares. Men desto mer medicinskt underlag Försäkringskassan får desto större chans är det att de förstår just dina symptom och besvär.

2. Hur sker övergången från aktivitetsersättning till sjukersättning?

• • Du blir kontaktad av Försäkringskassan. Du kan endast få aktivitetsersättning till dess att du fyller 30 år. När du är 29 år kommer därför Försäkringskassan skicka ut skriftlig information till din hemadress, eller digitalt till din Kivra-adress, om att du i stället kan ansöka om sjukersättning och hur du går till väga för att ansöka.
  • Din läkare måste ge ett utlåtande. När du fått information från Försäkringskassan behöver du kontakta din läkare för att få ett aktuellt läkarutlåtande. Det är viktigt att läkaren utförligt beskriver vilka symptom du lider av idag och vilka begränsningar de leder till, och inte bara beskriver din sjukhistorik.
  • En handläggare på Försäkringskassan hjälper dig vidare. När du har ansökt om sjukersättning kommer du få en personlig handläggare på Försäkringskassan som hjälper dig vidare och kommer förklara ifall någonting saknas eller behöver läggas till i din ansökan. Det är bra om du själv kan ha kontakt med din personliga handläggare men om du behöver stöd i kontakten kan du registrera till exempel en anhörig som ombud.

3. Vilka kompletterande stöd kan jag söka då jag har beviljats aktivitetsersättning eller sjukersättning?

Det finns vissa ersättningar man kan ha rätt till, men för alla ersättningar gäller individuella kriterier. På Försäkringskassans hemsida finns utförlig information om vad som krävs för dessa olika ersättningar och hur du ansöker.

• • Om du har aktivitetsersättning eller sjukersättning kan du ha rätt till bostadstillägg, beroende av hur stora dina inkomster är i förhållande till dina boendekostnader.
  • Om du har extra kostnader på grund av dina besvär, till exempel för mediciner, specialkost, kostnad för god man eller hemtjänst, kan du ha rätt till merkostnadsersättning.
  • Om du på grund av dina besvär har svårt att förflytta dig eller åka kollektivtrafik kan du ha rätt till bilstöd.

Om du skulle ha alla typer av ersättningar du har rätt till men fortfarande har svårt att få pengarna att räcka till grundläggande behov som boende och mat kan du alltid kontakta din kommun för att få försörjningsstöd.

4. Vad händer om jag inte beviljas den ersättning jag har ansökt för aktivitetsersättning eller sjukersättning?

Om du inte blivit beviljad en ersättning du har sökt och anser att detta är fel, kan vi på Rättshjälpen hjälpa dig med:

• • att överklaga beslutet till i första hand Försäkringskassan för omprövning
  • vid behov ta ärendet vidare till Förvaltningsrätt och Kammarrätt.

Under tiden kan man bli beviljad sjukpenning, vilket är en ersättning som inte ställer lika höga krav. Skulle inte heller sjukpenning beviljas kan man i stället ansöka om försörjningsstöd. Ingen ska stå helt utan försörjning. Skulle även Förvaltningsrätt och Kammarrätt neka rätt till ersättning kan det vara aktuellt att försöka få nya medicinska underlag och därefter ansöka på nytt. Det finns ingen gräns för hur många gånger man kan ansöka om dessa former av ersättningar. 

5. Arbetsförmågabedömning, hur går det till?

• • Din läkare beskriver vilka symptom du har och vilka hinder till aktivitet de leder till.

• • Utifrån underlaget från läkaren bedömer Försäkringskassan om din förmåga att utföra olika typer av arbeten på arbetsmarknaden är nedsatt eller inte.

6. Vad händer om min arbetsförmåga ändras kopplat till sjukersättning eller aktivitetsersättning?

Om du skulle få en högre arbetsförmåga och vilja arbeta i högre utsträckning, så är det viktigt att du meddelar Försäkringskassan. De kommer i så fall bevilja dig en lägre grad av aktivitetsersättning/sjukersättning.

Om din arbetsförmåga skulle vara nedsatt i högre omfattning än tidigare så måste du ansöka om att få aktivitetsersättning/sjukersättning i högre omfattning. Det är då viktigt att du får medicinskt underlag som beskriver att dina symptom och dina begränsningar har förvärrats sedan du sist ansökte om ersättning i en viss omfattning. Du kan få ersättning med antingen 25, 50, 75 eller 100 % omfattning.

7. Kan jag ha sjukpenning och sjukersättning samtidigt?

Ja. Det är ganska vanligt att arbetsförmågan har bedömts vara stadigvarande nedsatt på deltid. Du kan till exempel anses ha en 50 % stadigvarande nedsatt arbetsförmåga och då ha sjukersättning på halvtid men jobba halvtid.

Om du, i en sådan situation, skulle bli tillfälligt sjuk, vilket kan gälla allt från en förkylning, till ett brutet ben, till ett utmattningssyndrom, och därför inte alls kunna arbeta under en period så får du 50 % sjukersättning och 50 % sjukpenning. Men du kan aldrig få mer än 100 % ersättning, så om du till exempel redan har 100 % sjukersättning kan du inte få sjukpenning.

8. Vad kan Uppföljningsmottagningarna hjälpa till med?

Det finns sex mottagningar för uppföljning av sena komplikationer efter barncancer i Sverige. Uppföljningsmottagningarna kan bland annat hjälpa till med att skriva intyg. Dessa kan gälla sjukersättning, aktivitetsersättning, ansökningar om insatser via Socialtjänsten, eller andra intyg där patientens situation behöver intygas.

Mottagningarna kan även hjälpa till med:

• • att se till att patienten får de vårdkontakter som behövs
  • stötta i kontakt med andra aktörer, så som Försäkringskassa, Arbetsförmedling eller Socialtjänst
  • att ta fram underlag till ansökningar

Behöver du mer hjälp?

För ytterligare råd och personlig och gratis rådgivning besök Rättshjälpen: Rättshjälpen – Hjälp för drabbade familjer | Barncancerfonden

För råd och svar på frågor kring privatförsäkringar, läs mer på: 10 råd från Rättshjälpens expert | Barncancerfonden