AI kan ge ny kunskap om sena komplikationer
Ungefär 70 procent av alla som har behandlats för barncancer drabbas av någon form av sena komplikationer. Med hjälp av AI ska forskare nu försöka hitta nya samband mellan olika behandlingar och komplikationer, kunskap som kan bidra till en bättre hälsa för barncanceröverlevare.
Sena komplikationer är olika former av skador och sjukdomsbesvär som kan uppstå antingen som ett resultat av cancern i sig, eller av behandlingen. Det kan handla om hormonstörningar, fertilitetsbesvär, inlärningssvårigheter och tillväxtrubbningar. Mer allvarliga, och i vissa fall livshotande, komplikationer är till exempel hjärtpåverkan eller en ny cancer.
Kunskapen om sena komplikationer har ökat på senare år och också blivit ett allt större forskningsområde. I takt med det har behandlingen för barncancer förändrats från att fokusera på att rädda liv till varje pris – till att rädda liv till så lågt pris som möjligt.
En utmaning för forskningen kring sena komplikationer är det begränsade studieunderlaget. I Sverige drabbas drygt 300 barn av cancer varje år, men diagnostyperna är många vilket gör att det är svårt att få ihop tillräckligt stora grupper för att dra pålitliga slutsatser. Dessutom finns många andra variabler att ta hänsyn till, såsom barnets ålder, kön och genetiska faktorer som kan påverka hälsan i stort.
Ett nystartat projekt vid Lunds universitet, som nu har fått anslag i höstutlysningen, syftar till att ta tillvara alla dessa variabler och analysera data om behandling och hälsa efter barncancer med hjälp av metoder från fältet Artificiell intelligens, AI.
– Det kan låta lite som science fiction, men är egentligen inte så komplicerat. Med hjälp av metoder lånade från AI-fältet, däribland maskininlärning och Bayseiansk statistik, letar vi efter samband mellan olika behandlingar och vad som har hänt de här personerna senare i livet. Samband som kan vara svåra att upptäcka för vården, eftersom de ofta träffar patienter en och en. Med hjälp av AI kan vi analysera stora mängder data av komplex typ från tidigare barncancerpatienter, säger Helena Linge, forskare vid Lunds universitet och ansvarig i projektet.
Den data som ska analyseras kommer från ett kvalitetsregister som innehåller information om alla som har behandlats för barncancer i Södra sjukvårdsregionen under de senaste 45 åren, en unik källa till information om diagnoser och behandlingar. Därtill har man kopplat information om personernas hälsa efter behandlingen.
– De metoder som vi använder kan låta oortodoxa i jämförelse med traditionell statistik. Men de metoderna kanske inte tillåter oss att upptäcka det som faktiskt är verkligheten. Det ska bli väldigt spännande att se vad vi hittar, säger Helena Linge.
