Canceröverlevare riskerar sämre betyg
Barn som har behandlats för hjärntumör och andra cancerdiagnoser riskerar att få sämre betyg än sina kamrater, visarforskning i våra grannländer. Nu ska en ny studie ta reda på hur det går för svenska barn.
Malin Lönnerblad, specialpedagog i neurorehabteamet vid Astrid Lindgrens barnsjukhus samt doktorand vid Specialpedagogiska institutionen i Stockholm, har länge gjort utredningar och bedömningar av barn som har behandlats för främst hjärntumör.
– Barnen lider ofta av hjärntrötthet, kan vara långsamma, trötta och ha huvudvärk. En del har svårt med planering, uppmärksamhet och koncentration. Många kan behöva hjälp med tydlighet, avgränsningar och att få en uppgift i taget. Det kan bli jobbigt med ljud, de kan behöva pauser och få instruktioner på helt andra sätt än sina vänner, förklarar Malin Lönnerblad.
Tips för att underlätta undervisningen
- Diskutera mängden läxor med barnet och familjen.
- Låt barnet få mer tid både för uppgifter och prov, så att hen inte behöver känna sig sämre än de andra.
- Låt barnet börja tidigare med prov för att hen ska kunna lämna in när alla andra gör det.
- Gör en specialpedagogisk utredning om det behövs.
- Se till att lägga in pauser och erbjud tekniska hjälpmedel som appar och dator, och kanske hörselskydd.
- Gör en skriftlig åtgärdsplan för undervisningen tillsammans.
- Utse en person som kan vara kontaktperson för barnet och familjen.
Studier gjorda i Finland och Danmark visar att bland annat barn som har behandlat för hjärntumör, leukemi och non-Hodgkins lymfom riskerar att få sämre betyg än sina jämnåriga kamrater. Men i Sverige finns det ännu ingen sådan studie gjord. Något som Malin Lönnerblad tillsammans med kollegor ska ändra på, hon har just sjösatt en registerstudie bland 3 000 cancerbehandlade barn födda mellan åren 1988 och 1996.
– Vi ska försöka ta reda på hur cancerbehandlade barn presterar i årskurs nio betygsmässigt jämfört med en kontrollgrupp samt hur barnen presterar på de nationella proven, säger hon.
Barnen kommer att matchas med en kontrollgrupp avseende ålder, kön, bostadsort och föräldrars utbildning.
– Genom att undersöka hur barnen har presterat på de nationella proven kan vi se vilka styrkor och svårigheter de har i svenska, matematik och engelska. På de nationella proven får de dessutom göra tester muntligt, skriftligt och barnen får läsa faktatexter och skönlitteratur. Det kan ge en annan information än betygen som bara är en bokstav, säger Malin Lönnerblad.
Målet med studien är att försöka ge en bred bild vilken kan ligga till grund för ett förebyggande och anpassat stöd för de drabbade barnen i skola och förskola.
– De här barnen kan behöva mer tid. Många läser och räknar långsammare. Jag hoppas att min forskning kan leda till att de får mer hjälp.
Även om inte resultatet av registerstudien är färdigt har Malin Lönnerblad mycket erfarenhet av att hjälpa den här gruppen av barn att luta sig mot. En av de största utmaningarna är att barnen ofta har haft en lång frånvaro från skolan. Det kan innebära att de behöver jobba ikapp rent kunskapsmässigt. För att det ska fungera är det viktigt att göra en åtgärdsplan.
– Det är viktigt att det finns en skriftlig plan i skolan på vad man ska göra, att det finns något att utvärdera och titta tillbaka på. Allt man gör bör dokumenteras. För många barn och familjer är det också viktigt att det finns en person utsedd på skolan som kan fungera som kontaktperson och som man vet att man kan vända sig till, tipsar Malin Lönnerblad
