Därför är forskning om barncancer viktig

Barncancerfondens mål är att varje barn ska överleva sin cancer och därefter kunna leva ett gott liv, utan de långvariga komplikationer efter sjukdomen eller behandlingen som i dag drabbar cirka 70 procent av de barn som överlever.  

För att nå dit krävs forskning. Framför allt forskning som är specifikt inriktad på just barncancer – för även om det i dag bedrivs väldigt mycket forskning om cancer så är stor del av den fokuserad på cancer som drabbar vuxna. 

– Barncancer är en grupp med sjukdomar som skiljer sig på många sätt från den cancer som vuxna drabbas av. Därför krävs forskning specifikt inriktad just på de diagnoser som drabbar barn. Det krävs också forskning kring hur barn ska behandlas för att bli friska från sin cancer och få en normal uppväxt, säger Barncancerfondens forskningschef Britt-Marie Frost. 

All forskning är givetvis viktig, och resultat som tagits fram med vuxna patienter i åtanke kan också komma till nytta för barn. Men just eftersom barn- och vuxencancer skiljer sig så mycket är det viktigt att fortsätta satsa på forskning där barncancer är i fokus.  

Här är Britt-Maries fem viktigaste skäl till varför forskning om barncancer är så viktig: 

1. Barn drabbas av andra typer av cancer 

Barncancer är inte samma sak som vuxencancer. En stor skillnad ligger i vilka diagnoser som drabbar barn. Det finns en del cancerformer hos barn som i princip aldrig dyker upp hos vuxna. Det finns andra cancerformer som är mer eller mindre medfödda. Och så finns det vissa diagnoser som aldrig hittas hos barn utan endast drabbar vuxna.  

– De diagnoser som det forskas allra mest på är de stora sjukdomsgrupperna, olika cancerformer som bara drabbar vuxna, säger Britt-Marie Frost. 

Av den anledningen är det otroligt viktigt att fortsätta forska om de cancerformer som bara drabbar barn. En annan viktig aspekt är att det tack och lov endast är cirka 350 barn som insjuknar i cancer varje år. Men just eftersom flera diagnoser är specifika för barn – och det dessutom finns många olika cancerformer – så är det svårt att hitta forskningsunderlag, alltså patienter, med samma diagnos.  

– Därför är det jätteviktigt att vi tittar utanför Sverige och breddar oss internationellt. Att vi jobbar aktivt med att delta i stora internationella forskningsstudier så att vi snabbare kan få fram resultat även för de mer ovanliga cancerformerna, säger Britt-Marie Frost. 

2. Barncancer är inte livsstilsrelaterat

För vissa av cancerdiagnoser som drabbar vuxna vet vi att risken att drabbas ökar med vissa livsstilsfaktorer. Till exempel ökar risken för lungcancer om du röker och risken att drabbas av hudcancer ökar om du vistas för mycket i solen utan att skydda huden.  

Men för barncancer finns det ingen forskning som stöder sådan koppling, inte för någon av de cancerformer som drabbar barn. Vad som orsakar cancer hos barn är fortfarande i mångt och mycket okänt, här behövs mer forskning. 
– Väldigt mycket av vuxenforskningen kring livsstilsrelaterade orsaker är inte till någon stor nytta för barn, utan för barncancer behöver vi titta på andra saker. Det krävs specifik forskning kring andra aspekter som kan vara relevanta för barn, säger Britt-Marie Frost. 

3. Stor skillnad att behandla barn och vuxna

En vuxen kropp, som är helt färdigväxt, påverkas på ett helt annat sätt av behandling än vad en växande kropp gör. I dag vet vi att behandlingen för barncancer orsakar stor påverkan på ett barns kropp och kan orsaka förändringar i till exempel tillväxtzoner, i den hormonella utvecklingen och i hjärnans tillväxt. I dag drabbas cirka 70 procent av de som överlever sin barncancer av så kallade sena komplikationer, olika typer av hälsoproblem som ofta är bestående. Det kan handla om kognitiva svårigheter, infertilitet, hjärt-kärlsjukdomar eller andra svårigheter såsom ökad risk för att drabbas av en ny cancer senare i livet.  

– När barncancerbehandlingen växte fram handlade det bara om överlevnad, att bekämpa cancern så kraftfullt som möjligt för att så många barn som möjligt skulle överleva. Det har vi lyckats med och vi har nu väldigt fin överlevnad för de flesta diagnoser – men det har i vissa fall också skett på bekostnad av livskvalitet. Nu gäller det att kraftsamla för att ta fram mer skonsamma behandlingar som tar bort cancern och samtidigt säkerställa att livet efter cancern blir så bra som möjligt, säger Britt-Marie Frost   

4. Viktigt med långtidsuppföljning

Eftersom barn har så stor del av livet kvar efter en cancerbehandling är det extra viktigt att det görs forskning om hur växande kroppar påverkas och vad som händer i vuxen ålder med de som har behandlats under barndomen.  

I dag finns endast ett fåtal kvar av de som var barn och behandlades för cancer på 1960-talet, men i takt med att behandlingarna blivit mer effektiva överlever också fler.  

– Det är otroligt viktigt att vi lär oss mer om sena komplikationer och att vi fortsätter att följa och studera de barn som behandlats, även i vuxen ålder. 

I takt med att nya läkemedel tas fram blir det också viktigt att studera långtidseffekterna av dem.  

– Här är det extra viktigt med internationella samarbeten, säger Britt-Marie Frost. 

5. Barn är inte autonoma

Synen på barn har förändrats stort sedan 1960-talet då barncancervården utvecklades. Då var det vanligt att barnet inte ens fick veta vilken sjukdom det hade, än mindre få information om behandlingen. Inom vården ansåg man att det var bäst för barnet att skyddas från kunskap. I dag tänker vi annorlunda, för de flesta är det numera självklart att involvera det sjuka barnet och berätta – om än på rätt nivå för sin ålder – om vad som händer. Men samtidigt är barnet inte autonomt och kan inte alltid fatta beslut själv, utan barnet är beroende av sina föräldrar. 

– Det är speciellt med barncancer eftersom det gäller att ta hänsyn till hela familjen, det ställer stora krav på vården och innebär också att forskning kring omvårdnad och hur vi kan ge det drabbade barnet men också resten av familjen det bästa stödet, säger Britt-Marie Frost.  

På tröskeln till en barncancerrevolution 

Det är en spännande tid för barncancerforskningen just nu. Under de senaste åren har forskning om cancercellernas genetik och de specifika genetiska fel och mutationer som kan uppstå blivit en allt viktigare forskningsgren. Den ökade kunskapen har bidragit till att det nu börjar utvecklas så kallade precisionsläkemedel, som riktar in sig på specifika genetiska förändringar och därmed kan bli mer effektiva mot cancercellerna. Även så kallad immunterapi, där kroppens eget immunförsvar förstärks eller förändras med hjälp av läkemedel som riktar in sig specifikt på cancerceller, är en viktig väg framåt mot en mer skonsam och samtidigt effektiv behandling av barncancer. 

– Vi står på tröskeln till en barncancerrevolution, det händer oerhört mycket spännande saker inom forskningen just nu. Nya typer av läkemedel, mer skräddarsydd behandling och genombrott inom flera olika svårbehandlade cancerformer. Jag hoppas verkligen att vi tillsammans kan hjälpas åt så att alla barn som drabbas av cancer överlever och får ett långt och meningsfullt liv, säger Britt-Marie Frost.