Fler ska botas med nytt protokoll för ALL
I ett nytt behandlingsprotokoll för ALL ska cancersjuka barn få en mildare behandling och fler av de mest svårbehandlade barnen botas. – Vi vill bota de få procent av barnen som fortfarande dör av ALL. Det ska vi göra med experimentell behandling och ett nytt läkemedel, säger Mats Heyman, forskare vid Karolinska Institutet och ansvarig för det nya protokollet i Sverige.
Bakgrunden till att det behövs ett nytt ALL-protokoll är att öka överlevnaden samtidigt som man vill minska biverkningarna. Det nuvarande protokollet, NOPHO ALL-2008-protokollet, innehåller behandling som lett till mycket biverkningar och var, speciellt i början, förenad med en hög risk för behandlingsorsakad död. Med en mildare behandling blir sjukdomsperioden mindre plågsam och kan innebära färre komplikationer efter behandlingen.
– I det nya protokollet ska vi försöka identifiera de patienter som i dag överbehandlas och ge dem en mildare behandling för att minska risken att dö av behandlingen eller få permanenta biverkningar och i andra hand minska belastningen under behandlingen för patient och familj, fortsätter Mats Heyman.
Vad är ett behandlingsprotokoll?
Ett behandlingsprotokoll är ett vårdprogram som läkarna utgår från under hela behandlingen av en barncancersjukdom. De flesta protokoll har tagits fram i internationella forskningssamarbeten. Vårdplaneringsgrupper beslutar vilket protokoll som ska gälla. Protokollet fungerar som ett slags flödesschema, den första frågan handlar om diagnos och den andra om cancern är spridd eller inte. Utifrån svaren placeras barnet i en riskgrupp med en inledande behandling, den kan bytas efter värdering längre fram. Under hela cancerbehandlingen utvärderas och anpassas behandlingsprotokollet efter individen.
Källa: Barncancerrapporten 2017
Barnonkologer i de nordiska länderna samt Litauen, Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Belgien, Portugal, Irland, Frankrike och Estland, är överens om att det behövs ett nytt ALL-protokoll. Anledningen till att så många länder är med handlar om att det behövs deltagande från stora patientgrupper. Endast barn i de nordiska länderna räcker inte som underlag.
– Vi behöver många barn för att med statistiska metoder kunna avgöra om behandlingen fungerar eller inte, säger Mats Heyman.
Överlevnaden för barn som drabbas av ALL ligger för närvarande på omkring 92 procent. Med ett nytt protokoll är målet att rädda alla barn.
– Vi ska prova en behandling med ett nytt läkemedel som innehåller en antikropp som är kopplat till ett starkt cytostatikum på en patientgrupp som har stor risk för återfall. Samma grupp patienter ska också kunna pröva ett nytt sätt att få underhållsbehandlingen.
De barn som har en hög risk kommer också att göras tillgängliga för experimentell behandling med CAR-T-celler. Vi kommer även, utifrån att vi delar in patienterna i olika riskgrupper, att göra andra justeringar, lägga till och ta bort andra läkemedel.
Vad är CAR-T-celler?
CAR-T-celler är en form av vita blodkroppar från patientens blod. De odlas i laboratorium och ges tillbaka till patienten. Där ska de känna igen och döda cancerceller. CAR-T-cellterapi är en behandlingsmetod som ska testas som behandling mot akut lymfatisk leukemi, ALL.
Utvecklingen av det nya protokollet går framåt, patientgrupperna har valts ut och läkarna har skapat en ny gruppindelning baserad på risk för återfall.
– Vi hoppas förstås att underbehandling, det vill säga att man dör av sin sjukdom, och överbehandling, det vill säga behandlingsrelaterad sjukdom och onödiga biverkningar, ska minska. Det vore bra om överlevnaden gick upp och att vi ser färre biverkningar. Däremot kan vi aldrig acceptera minskad överlevnad även om det skulle leda till färre biverkningar bland de som överlever sin cancer, säger Mats Heyman.
Protokolltexten är i stort sett färdigsammanställd.
– Det återstår bara ett par detaljer att besluta om. Men jag vill understryka att ännu är inga studier igång. Jag hoppas att få igång en pilotfas i Norden mot slutet av det här året. Men då innehåller det inte några randomiseringar. Det tror jag kan dröja ett år till, fortsätter Mats Heyman.
Det nya behandlingsprotokollet är också av största vikt för de studier som handlar om att till exempel testa förebyggande behandling mot blodpropp, antibiotika mot infektioner eller behandling av vanliga biverkningar.
– Men även dessa är på planeringsstadiet, vi har medvetet fokuserat på att få behandlingen på plats innan de andra studierna kan utvecklas. Vi ser fram emot att se hur allt blir i praktiken, när det nya protokollet börjar användas.
