Han ska hitta cancerns kärna
Forskaren Ninib Baryawno tänker stort, siktar högt och drar sig inte för att vara kaxig. Han ska göra skillnad för barn med cancer och deras familjer, och även ta revansch på lärare som inte trodde på honom under uppväxtåren.
Det är tyst i lokalerna när Ninib Baryawno knappar in koden till BioClinicum på Karolinska institutet klockan 06 på morgonen. Han dricker två koppar starkt kaffe medan han går igenom e-post och tittar på labbresultat inför dagens möten med kollegor.
− Morgonen är min mest kreativa tid. Jag fick vanan att gå upp tidigt när jag forskade i USA och hade svår jetlag i början, säger Ninib Baryawno.
I hans labb en trappa ner pågår en intensiv jakt på tumörers allra minsta beståndsdelar. Ninib Baryawnos forskargrupp försöker förstå sjukdomarna neuroblastom och medulloblastom, och sökljuset riktas mot ett fåtal stamceller som gömmer sig bland andra cancerceller. De här ursprungscellerna tycks stå emot behandling och kan därför orsaka återfall.
− Cytostatikan tar bort en del av tumören men inte den här ursprungscellen. Den är alltså källan till cancer. Så kan vi upptäcka och utplåna den med riktade läkemedel tror vi att vi kan bota de här sjukdomarna.
Medulloblastom och neuroblastom
Medulloblastom uppstår oftast i lillhjärnan och neuroblastom i det sympatiska nervsystemet. Forskarna tror att sjukdomarna startar i stamceller. De här ursprungscellerna är speciella eftersom de beter sig oregelbundet. Under vissa stadier delar de sig snabbt för att sedan bli passiva. I vilande tillstånd är de motståndskraftiga mot cytostatika som bara dödar celler som delar sig. Tas behandlingen bort och stamcellerna sedan blir aktiva igen kan de börja producera nya cancerceller och orsaka återfall.
Det var under Ninib Baryawnos tid som doktorand på Karolinska instututet som
forskarna började fundera kring stamcellers betydelse för medulloblastom och neuroblastom. Det fick honom att göra ett djärvt val, nämligen att byta inriktning på sin forskning.
− Jag var redan då väldigt motiverad att fortsätta jobba med barncancer men kände att jag hade en svaghet när det gällde just stamceller.
Kunskapen som behövdes fanns på Harvarduniversitetet i Boston där han kastades in i en ny värld av spjutspetsforskning. För att förstå hur stamceller, nu i leukemier, beter sig i normalt tillstånd men också när de tappar kontrollen över sin uppgift i kroppen, krävdes tusentals timmar i labbet.
När Ninib Baryawno pratar om sin forskning kommer orden snabbt och meningarna glöder av engagemang, övertygelse och beslutsamhet. Men den här lite amerikanska självsäkerheten har inte alltid funnits.
− Jag var väldigt blyg innan jag flyttade till USA. Men där blev jag tvungen att bli mer extrovert för att hitta vänner, och jag var också tvungen att hävda mig på labbet Så det formade mig.
Enkelcell-analys spårar stamcellerna
En tumör består av många olika celltyper. Här finns exempelvis vita blodkroppar, stödjeceller och cancerceller. Bland tumörcellerna gömmer sig också ett mycket litet antal stamceller, det kan vara så lite som 0,1 procent av tumören.
För att göra en genetisk profilering och separera de olika delarna av tumören används tekniken enkelcell-analys. Den gör det möjligt att identifiera och namnge varje enskild cell i en vävnad. Genom att skilja cellerna från varandra kan de lättare studeras, och stamcellerna upptäckas. Då kan forskarna bättre förstå varför sjukdomen inte svarar på behandling
USA blev också ett möte med en helt annan forskarkultur. På Harvard är Jantelagen okänd, här vill man vara bäst.
− Där formades det här lite osvenska i mig, att kanske vara lite mer kaxig och säga att jag vill göra skillnad. Det vill man ju även i Sverige men på Harvard säger man det rakt ut på möten och när projekt utformas.
Efter några år i Boston upplevde Ninib Baryawno sitt livs största motgång. Spjutspetsforskning tar tid och när det var dags att ta nästa steg i karriären var han långt ifrån färdig att publicera några resultat. Vändningen blev ett projektanslag från Barncancerfonden för att utveckla forskningen kring medulloblastom i Sverige.
− Det blev helt avgörande för mig och gjorde att jag kunde ta ett steg tillbaka från den här stressen. Nu kunde jag avsluta mina projekt samtidigt som jag startade mitt eget forskningslabb i Sverige.
Tillbaka på Karolinska institutet har han tagit med sig en bit av Harvardmentaliteten. Tillsammans med sin forskargrupp ska han göra skillnad och tänka stort. Forskningen ska inte fastna i detaljer utan i stället zooma ut och se till helheten, se ”the big picture” som Ninib Baryawno formulerar det.
− The big picture är att vi ska bota neuroblastom och medulloblastom, i alla fall göra vårt allra bästa. Vi ska sikta högt och det värsta som kan hända är att vi inte når hela vägen men kanske kommer nära. Och kanske är det just den inställningen som nu börjar ge viktiga forskningsresultat.
− Med största ödmjukhet vill jag säga att vi tror att vi har upptäckt den här ursprungscellen i neuroblastom. Just nu håller vi på att bekräfta våra resultat. Nästa steg blir att testa olika läkemedel för att försöka utplåna den här cellen.
