Henny gjorde gymnasieprojekt på labb om sin sjukdom
När Henny Nilsson var två år fick hon leukemi. Nu sexton år senare, har hon skrivit ett skolarbete om hur cytostatika påverkar kroppens celler – i samarbete med sin läkare.
Strax innan Henny skulle fylla två år märkte hennes föräldrar att hon haltade. De tog henne till sjukhuset.
– Läkarna sade att jag bara stukat foten. Men det gick inte över. Efter några veckor var vi där igen och då tog de blodprover. Det var så de upptäckte att jag fått leukemi, säger Henny.
Hon svarade väl på cytostatikabehandlingarna som pågick under två års tid och efter några år räckte det med årliga besök hos läkare. Kontrollerna då riktade in sig på att hitta eventuella långtidsbiverkningar, eller så kallade sena komplikationer.
– Det kan handla om allt från påverkan på hjärtat till tillväxtrubbningar, problem med fertiliteten, problem med långtids- och korttidsminne eller koncentrationssvårigheter, förklarar Kees-Jan Pronk, som är barnonkolog vid universitetssjukhuset i Lund.
Han och Henny träffades för första gången förra året när Henny hade tid för sitt årliga uppföljningsbesök på sjukhuset.
– Vi satt och pratade, han lyssnade på mitt hjärta. När vi var klara så frågade jag vem man skulle kontakta om man ville göra ett projektarbete. Det är något som vi måste göra under trean på gymnasiet. Jag visste att jag var intresserad av att göra det inom medicinområdet och gärna något som kopplade till min sjukdom, säger Henny.
Kees-Jan förklarade att han forskade på halvtid och att han gärna hjälpte henne.
– Jag tyckte det var roligt att hon ville göra något som knöt an till hennes sjukdom, så vi satt och spånade lite, säger han.
De kom fram till att arbetet skulle fokusera på blodbildning och hur cytostatika påverkar de olika mogna cellerna.
