Hon går hela vägen med medel från Barncancerfonden

För att utrota barncancer krävs avancerad forskning. Men för att utföra dessa studier och finansiera tjänster på området behövs pengar. För den som vill bedriva forskning inom fältet finns möjlighet att söka medel från Barncancerfonden, både för enskilda projekt och för att finansiera en hel forskningskarriär. Anna Hagström har gått hela vägen i Barncancerfondens karriärstege. Hon började som postdok utomlands efter disputationen, gick vidare till fyraårig forskningsassistenttjänst och idag har hon en forskartjänst med tryggad finansiering på heltid i sex år.

– Det har varit väldigt betydelsefullt att få dessa medel från Barncancerfonden för min forskningskarriär. Det innebär en stor trygghet att ha en fast tjänst, som forskare lever man annars under ganska osäkra arbetsförhållanden, säger Anna Hagström.

Inför varje nytt steg i karriären har Anna Hagström sökt finansiering för sina tjänster från Barncancerfonden. Rent praktiskt har hon skickat in ansökningar med en projektplan som beskriver vilken typ av forskning hon vill genomföra, tillsammans med en publikationslista som beskriver uppnådda meriter.

– Jag tycker att Barncancerfondens karriärstege fungerar väldigt bra och kan varmt rekommendera den till andra, säger hon.

Idag leder Anna Hagström en forskningsgrupp vid avdelningen för klinisk genetik vid Lunds universitet. Målet är att deras forskning ska öka förståelsen för hur aggressiva former av leukemi hos spädbarn uppkommer och hur sjukdomen bäst kan behandlas. Anna Hagströms tjänst sträcker sig fram till 2021.

– Sådana här längre tjänster är viktiga för att man ska få en kontinuitet, komma framåt och nå resultat. Som forskningsgruppsledare behövs pengar både för att finansiera sin tjänst, anställa medarbetare i gruppen och för att driva och utföra den faktiska forskningen, säger hon.

Sedan Barncancerfonden bildades för 30 år sedan har över 2 miljarder kronor gått till den svenska forskningen om barncancer. Att finansiera forskartjänster på olika nivåer är ett sätt att skapa kontinuitet och långsiktighet i forskningen. Enligt Kerstin Sollerbrant, forskningschef på Barncancerfonden, finns två huvudspår. Det ena riktar sig till grundforskare, som Anna Hagström, och innehåller postdok, fyraårig forskarassistenttjänst och sexårig forskartjänst. Det andra riktar sig till professionella inom området, exempelvis läkare, som vill forska.

– När det gäller den senare gruppen finns både ett fyraårigt doktorandbidrag för kliniskt aktiva personer som vill doktorera, och ett anslag som specifikt riktar sig till ST-läkare som vill kombinera klinisk tjänstgöring med forskning under sin specialisttjänstgöring, säger Kerstin Sollerbrant.

För de som kommit längre i karriären finns möjlighet att ansöka om kliniska forskarmånader. Det innebär att man kan få tre månader av forskning finansierad per år, under en treårsperiod.

– Vi tycker det är viktigt att även de som arbetar professionellt ute på klinikerna får möjlighet att forska. De har ofta svårt att komma ifrån, det här är bidrag som underlättar det, säger Kerstin Sollerbrant.

– De här tjänsterna är centrala för att forskarna ska kunna koncentrera sig på själva forskningen. Det är viktigt för att de ska få lugn och ro att utveckla fältet och därmed bidra till vår vision att utrota barncancer, säger Kerstin Sollerbrant.Mellan år 2001 och 2018 finansierade Barncancerfonden totalt 449 forskartjänster. Högst söktryck är det på tjänsterna som riktar sig till grundforskarna.