Hyllas för sin viktiga gärning inom barncancerforskningen

Redan som liten längtade Ingrid Øra ut i världen. Kanske var det uppväxten på den norska landsbygden på 1960-talet, kanske var det en inneboende nyfikenhet som fick henne att lämna tryggheten och söka sig till Tyskland för att läsa medicin.  

– Jag hade en fantastisk uppväxt på landet norr om Trondheim. Mina föräldrar var akademiker och ville att vi barn skulle växa upp nära naturen, säger Ingrid Øra. 

Efter läkarstudier i München kom hon tillbaka till Norge för att göra den praktiska delen av utbildningen. När det blev dags för en rotation på barnklinik föll alla bitar på plats.  

– Det är någonting speciellt med barn, en fascination som jag har haft ända sedan jag själv var ungdom.  

Ingrid hamnade så småningom i Lund, där hon startade hon en specialistutbildning i barnonkologi efter specialisering i barnmedicin. Samtidigt fick hon möjlighet att påbörja en doktorsavhandling i molekylärbiologi, även den inom området barncancer. 

– Jag tror att jag valde att inrikta mig på barncancer för att jag ville övervinna den förfäran jag kände över hur hemskt det är när ett barn drabbas. Samtidigt slutar jag aldrig att förvånas över hur starka de föräldrar som jag träffar är, hur de kämpar för sina barn och hur starkt bandet är mellan barn och föräldrar. Det är speciellt att få uppleva en så stark och närvarande kärlek. 

Intresse för genetik 

Ingrid Øra kom tidigt in på forskning inom molekylärbiologi och genetik med doktorsgrad inom barncancer. Under flera år var hon knuten till ett forskningslaboratorium i Amsterdam, som så kallad postdoc. Där undersöktes genetiska faktorer för behandling av Wilms tumör, en form av barncancer som sitter i njurarna. Med sekvensering, en teknik som innebär en kartläggning av cellers genetiska sammansättning, letade forskarteamet efter olika mutationer eller andra fel i specifika gener. Förhoppningen var att få en bättre förståelse kring varför cytostatikabehandlingen fungerade sämre i vissa fall än andra.  

I takt med att tekniken för sekvensering av cancerceller utvecklades och blev mer lättillgänglig, kunde också mer forskning göras om hur genetiska faktorer möjliggör cancercellers tillväxt och spridning. Med den kunskapen öppnades nya dörrar för behandling – med helt nya typer av läkemedel inriktade på specifika genetiska markörer, så kallad precisionsmedicin. 

Samarbete gav barn en andra chans 

2016 startade en klinisk försöksenhet kopplad till Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Nya Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Kliniken fick namnet HOPE, och finansierades av bland andra Barncancerfonden. 

Syftet med HOPE-kliniken var att ge barn med cancer, där den traditionella behandlingen inte fungerat, en möjlighet att ingå i så kallade fas 1–2 kliniska studier. Det innebär att barn genom att delta i en forskningsstudie kan få möjlighet att testa antingen helt nya läkemedel eller läkemedel som hittills endast godkänts för användning av vuxna patienter. 

– När HOPE-kliniken startades ringde de mig och frågade om jag ville börja jobba där. Jag hade ett stort internationellt nätverk och hade dessutom forskat inom genetik och molekylärbiologi. Jag tog kontakt med ett laboratorium i Heidelberg i Tyskland som jag visste hade startat en stor registerstudie kallad INFORM, där de gjorde helgenomsekvenseringar av barncancerceller för att hitta defekter som kunde matchas med riktade läkemedel, berättar Ingrid Øra. 

Tack vare samarbetet inom INFORM-studien fick Sverige möjlighet att ta del av internationella läkemedelsprövningar som dessförinnan varit extremt kostsamt och komplicerat att få tillgång till. 

– Det var ju helt fantastiskt att vi kunde erbjuda de här i många fall otroligt sjuka barnen en andra chans. Det var bara ett begränsat antal barn som kunde matchas med dessa nya läkemedel, men de gånger det fungerade var det en sådan ofattbar glädje.  

Följer fortfarande forskningen 

Sedan ett knappt år är Ingrid Øra tillbaka i Lund. Nyligen pensionerad, men fascinationen för hur genetiken kan komma att revolutionera barncancervården är intakt. Hon följer noga det arbete som görs inom projektet GMS Barncancer, där syftet är att alla barn som drabbas av cancer i Sverige ska erbjudas helgenomsekvensering – för att därigenom möjliggöra en mer precis diagnostik och möjlighet till utveckling av anpassad behandling. 

– Vi har en helt fantastisk barncancervård i Sverige och vi ligger på toppnivå internationellt när det gäller forskning ock utveckling. Det kommer att ta tid, men jag tror verkligen att helgenomsekvensering och utveckling av nya målriktande läkemedel är en fortsatt väg framåt för att öka överlevnaden.  

Hon menar att det finns en stor potential att förkorta vårdtiden och minska på de sena komplikationer som är förknippade med de traditionella behandlingsalternativen genom att redan från start kunna anpassa behandlingen utifrån den genetiska profilen för varje individuell cancer.  

– Har vi kunnat skicka upp folk till månen så bör vi kunna klara även detta. Det kommer inte ske imorgon, men utvecklingen går framåt och det kommer säkerligen att ske framsteg som vi inte kan förutse i dag.  

Ingrid Øra, en av årets mottagare av Olle Björks stipendium, har ett lika stort engagemang för att fler barn ska överleva sin cancer nu, som när hon först startade sin gärning. 

– Det är nästan så jag önskar att jag kunde få bli 200 år gammal!