Innovativ CAR-T-forskning i Uppsala
Kirurgi, strålning och cytostatika har länge varit cancerbehandlingens tre ben. Nu finns två till: precisionsläkemedel och immunterapier, som CAR-T-celler. När tredje generationens CAR-T provades i patientstudier var Uppsala först i Europa.
CAR-T ingår i gruppen immunterapier, behandlingar som förstärker immunförsvarets förmåga att bekämpa cancer. En del av patientens T-celler tas ut och bearbetas i laboratorium. De får en ny receptor kallad chimär antigen-receptor (CAR), som hjälper dem att känna igen ett protein på cancercellernas yta. Dit binder de in, och dödar cellerna. Cellerna förses också med molekyler som kallas co-stimulatorer som gör dem mer effektiva och livskraftiga.
– När jag tänker på att personer förhoppningsvis har kunnat bli friska på grund av en forskningsstudie som vi har gjort – den känslan är otrolig. Och jag tror att vi bara är i början av utvecklingen, säger Gunilla Enblad, professor i onkologi vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset.
Utveckling av nya generationer
Hon och hennes kollega Hans Hagberg var de ansvariga läkarna när svenska patienter år 2014 var de första i Europa som i en forskningsstudie fick prova tredje generationens CAR-T-celler.
CAR-T-celler används i dag mot lymfom och ALL, akut lymfatisk leukemi. De godkändes i Sverige som klinisk behandling, alltså inte bara för användning inom forskningsstudier, år 2019. Men vid den tiden utforskades sedan flera år tillbaka nya varianter av CAR-T-celler. Att Uppsala var så tidiga med att få tillgång till en ny generation berodde på att Angelica Loskog, professor i immunterapi vid Uppsala universitet, hade arbetat med CAR-T-celler vid Baylor College of Medicine i Houston, Texas. Genom sina kontakter där fick hon möjlighet att låta svenska patienter prova den nya behandlingen. Först ingick bara vuxna, men i en andra studie även barn.
– Man måste vara lite modig som läkare för att våga göra en första studie. Det finns alltid en oro för att skapa en biverkan som blir väldigt svår. Patienten som behandlas är så sjuk redan, och vi har provat allt annat. Det är som att du kastar ut din livboj till någon som är på väg att drunkna. Då måste man vara säker på att man inte ställer till det i stället, säger Gunilla Enblad.
Långtidseffekterna var oklara
De första veckorna kan patienten drabbas av bland annat feber, huvudvärk och illamående. Ett fåtal blir så påverkade att de behöver intensivvård, men för de flesta räcker det med skonsammare antiinflammatoriska behandlingar. Vissa får en tillfällig påverkan på hjärnan som kan ge talförlust. Gunilla Enblad konstaterar att det är obehagligt, men går över.
– Vi väntade med att prova på barn eftersom man inte var säker på långtidseffekterna. CAR-T-celler attackerar även kroppens B-celler och ingen visste hur länge den effekten skulle bestå. Men det har visat sig att CAR-T verkar fungera väldigt bra för barn med svårbehandlad ALL, säger Gunilla Enblad.
De första CAR-T-patienterna i världen behandlades för mer än tio år sedan och några av dem är fortfarande cancerfria. Samtidigt får omkring hälften av de behandlade ingen effekt alls. Därför fortsätter forskningen, bland annat med försök att skapa CAR-T-celler med mer effektiva co-stimulatorer. En forskargrupp i Uppsala ledd av Magnus Essand, professor i genterapi, har konstruerat en ny CAR-T-cell mot lymfom som snart provas i patientstudier. Lymfom är ovanligt hos barn, och återigen är det först enbart vuxna i studien. Men forskarna har sökt tillstånd redan nu för att i nästa fas inkludera även barn.
– Någonstans i övre tonåren finns ingen väsentlig skillnad på kroppen jämfört med en ung vuxen och ibland är det faktiskt bara av slentrian som patienter under 18 år utesluts. Vi vill inte stå där med en 16-åring som skulle kunna räddas, men som inte får tillgång till behandlingen eftersom den inte tillåts ingå i studien. Det måste vara det medicinska till-tåndet som avgör, tycker jag. Det här gäller ju livet, säger Gunilla Enblad.
